Ekots lördagsintervju

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker...

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ””Folkrätten inte komplett”USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson.USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten? ”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.”Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken? ”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson.Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten? ”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim” Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni? ”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Öppnar för samtal med talibanernaSverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern. Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen? ”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus MattssonProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Erland von HeijneIntervjun spelades in torsdag 30 april 2026.

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson.  I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”. Kritik mot underskott i budgetenRegeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som inte går ihop med det finanspolitiska ramverkets nuvarande överskottsmål, och kommande balansmål. På sikt riskerar det att leda till en ohållbar nivå på statsskulden, anser exempelvis Riksrevisionen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av det finanspolitiska ramverket, och att Sverige tidigare varit sparsamt nu möjliggör stora satsningar på försvaret och Ukraina. ”Många av kritikerna, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, tar inte riktigt in verkligheten”, säger Elisabeth Svantesson (M). Det var i juni som riksdagspartierna slöt en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor tillåts, även om det gör att budgeten inte lever upp till villkoren i det finanspolitiska ramverket och statsskulden ökar mer än regelverket tillåter. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen i budgeten på nytt ska åstadkommas, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Har ni en plan för hur ni ska komma tillbaka? ”Till balans? Det är precis det vi jobbar med. Det är självklart att vi ska komma tillbaka. Kriget i Ukraina är förhoppningsvis tillfälligt. Men jag vet inte om svenska folket hade velat att vi lagt det innanför ramen och inte gjort en avvikelse, om vi dessutom tryckt in nya försvarsutgifter, som det bestämdes förra året. Då hade mycket annat fått stå tillbaka. På grund av vår låga statsskuld kan vi göra det här, den kommer inte att öka dramatiskt. Vi kommer fortfarande att ha offentliga finanser i världsklass”, säger Elisabeth Svantesson (M).När ni ska tillbaka till balansmålet, innebär det snålare tider efter valet? ”Jag tror att man måste vara beredd på att det är kärvare tider redan nu, och man ska vara beredd på att det kan bli tufft framöver”, säger finansministern.Kommer höstbudgeten efter valet, oavsett vem som vinner, behöva vara en nedskärningsbudget? ”Nej, det ser jag inte framför mig”.Matmomsen höjs 2028Den första april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent, en sänkning som sträcker sig till utgången av 2027. Kommer matmomsen att höjas igen om ungefär två år, nyårsdagen 2028? ”Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här [momssänkningen] är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda”, säger Elisabeth Svantesson (M). Men är det verkligen politiskt möjligt för någon finansminister att höja matmomsen?”Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs”, säger finansministern.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christer TjernellProgrammet spelades in den 23 januari 2026.

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela?  ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar:  Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.