Forskarprat – Linnéuniversitetets podcast

När stora händelser och kriser inträffar är det vanligt att konspirationsteorier börjar spridas, vissa mer osannolika än andra. Vad är det egentligen som lockar människor att tro på sådana förklaringar? Vi möter idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om detta ämne. Han berättar om de viktigaste ingredienserna i en konspirationsteori, om deras attraktion och om deras historia. Vi tar upp klassiska teorier om bland annat månlandningen, Estoniakatastrofen och franska revolutionen, men även modernare varianter om Coronapandemin, klimatförnekelse och stulna barn. Andreas ger också råd om hur man ska bemöta en person som tror på konspirationsteorier. Avsnittets längd: 50 min.

Vid syskonvåld saknas den ömsesidighet som finns i vanliga bråk mellan syskon. Istället är det ena syskonet som ensidigt och systematiskt utövar våld mot det andra. Vi möter sociologen Veronika Burcar Alm, som forskar om våld i syskonrelationer. Hon berättar om vilken typ av våld det handlar om, hur de utsatta bemöts, vilka konsekvenser det kan ge, och om den ”terrorkänsla” som flera utsatta beskriver. Veronika ger också råd till föräldrar och socialtjänst om hur man kan upptäcka och förhålla sig till syskonvåld. Avsnittets längd: 35 min.

Skogen är en klimathjälte eftersom den lagrar så mycket koldioxid. Men det går att öka den lagringen ännu mer. Vi möter Johan Bergh, professor i skogsskötsel, som berättar hur vi kan öka skogens klimatnytta. Johan lär oss om fotosyntes, respiration, skogens kolbalans och varför barkborrarna blir allt fler. Vi pratar också om hur skogen påverkas av ett varmare klimat och vilka träslag man bör satsa på. Avsnittets längd: 33 min.

Flera undersökningar visar på svenska elevers bristande läsförmåga. Vad beror den på? Och hur kan den lösas? Vi möter pedagogikprofessorn Linda Fälth, som berättar hur den här trenden kan vändas. Ett sätt är att fokusera mer på att tidigt träna eleverna i att ljuda fram bokstäver och ord, en metod som kallas ”phonics” och som har starkt stöd i forskningen. Vi pratar också om vad blivande lärare bör lära sig mer om, konsekvenserna av otydliga riktlinjer i läroplanen och varför elever bör läsa fysiska böcker i skolan. Avsnittets längd: 28 min.

Välkommen till en snabbkurs i cirkulär ekonomi – för dig som vill minska din konsumtion. Vår gäst är Joacim Rosenlund, som forskar om återvinning och cirkulära idéer. Han berättar om effekterna av konsumtionssamhället och förklarar fördelarna med cirkulär ekonomi, som bland annat handlar om att få våra prylar leva så länge som möjligt. Han ger oss en rad tips på hur vi kan lämna slit-och-släng-tillvaron och avslöjar hur pass cirkulärt Sverige är jämfört med andra länder. Joacim berättar också om sitt projekt Det spelifierade miljöhuset, en rolig sopsortering som ska få oss att återvinna mer. Avsnittets längd: 38 min.

Tillsammans med historikern Anders Fröjmark går vi igenom Ukrainas spännande historia. Vi börjar i Kievriket på 800-talet och fortsätter fram till vår tid och konflikten med Ryssland. Under denna historiska resa möter vi några av dem som har gjort avtryck i det här området, till exempel vikingarna, mongolerna, litauerna, polackerna och ryssarna. Vi pratar också om när Ukraina var en del av Sovjetunionen, tiden efter självständigheten 1991 och Rysslands imperieambitioner. Avsnittets längd: 59 min.

Våren 1638 anlände två skepp från Sverige till Nordamerikas östkust. Uppdraget var att grunda en svensk handelskoloni för att stärka statskassan. Men det gick inte som man hade tänkt sig och kolonin levde bara kvar i 17 år. Historikern Gunlög Fur berättar om bakgrunden till Nya Sverige, om svenskarnas möten med ursprungsbefolkningen i området och hur det gick för de svenskar som blev kvar efter kolonins fall. Vi får också veta vilka spår av Nya Sverige som finns kvar idag, och varifrån den överdrivet positiva bilden av den svenska kolonin härstammar – en bild som kanske inte är helt korrekt. Avsnittets längd: 60 min.

Ny historisk forskning visar att kvinnor var i majoritet när det gäller dödligt våld under slutet av 1800-talet. I detta poddavsnitt möter vi historikern Marie Eriksson, som ger oss skakande och tragiska berättelser om 1800-talets våldsamma kvinnor. Hon berättar om giftmord, barnamord, misshandel och om våld mot den egna kroppen, i form av självmord eller misslyckade aborter på grund av fosfor-förgiftning. Hennes forskning visar att kvinnor kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män. Och att föreställningen om kvinnan som ensidigt offer för våld, inte alltid stämmer. Avsnittets längd: 53 min.

Mitt i coronavirusets framfart har vi bjudit in vår stjärnvirolog Michael Lindberg för att lära oss allt om virus. Vi går igenom hur och varför virusen angriper oss, hur kroppen försvarar sig, hur den skapar immunitet och hur något som inte lever ändå kan skapa avkomma. Vi lär oss om allt från någorlunda snälla virus som till exempel herpes, till besvärligare varianter som influensa, HIV och ebola. Och naturligtvis blir det en hel del om coronaviruset. Det blir ett bokstavligen viralt samtal. Med Michael Lindberg, professor i virologi. Avsnittets längd: 50 min.

I detta bloddrypande poddavsnitt möter vi vår vampyrexpert Anna Höglund, som också är lektor i litteraturvetenskap. Hon leder oss igenom mörkret och berättar om vampyrberättelsens ursprung, vampyrepidemier i Serbien, Draculas betydelse och om de mer moderna humanvampyrerna. Vi får också veta att vampyrens intåg i litteraturen egentligen började med ett stulet manus under en stökig sommar vid Genèvesjön 1816 (53 min).

Vad är det som gör att vissa låtar direkt klättrar på listorna medan andra glöms bort? I det här avsnittet följer vi med Patrik Ahlm, vår egen hitmakare och konstnärlige lektor i musik, in i replokalen. Patrik ger oss en grundlig genomgång av hur man snickrar ihop en slagdänga. Vi går igenom hur låtskrivare jobbar med t ex tydliga refränger, kliché-fria titlar och effektiva hookar, och vi får flera exempel ur musikhistorien. Vi ger också Patrik den omöjliga uppgiften att bläddra i arkivet och sätta ihop ett samlingsalbum med tidernas 10 största hits (45 min).

Vi håller på att shoppa ihjäl Moder jord och vi måste ändra vårt förhållningssätt till konsumtion. Vi vet att det är jobbigt, men var lugn, hjälp finns att få. Vi kliver in i garderoben med vår hållbarhetsguru Mathilda Tham, som också är professor i design. Hon ger oss en massa smarta tips på hur du blir en mer hållbar konsument, utan att förlora ditt inre modelejon. Mathilda förklarar poängen med att tänka igenom vad man egentligen gillar, varför vi ska se våra klädesplagg som husdjur, varför vi bör tvätta mer sällan och i lägre temperaturer – och fördelarna med att anlita en garderobsdjupdykningsanalytiker (39 min).