Forskningspodden

Elever som både är särskilt begåvade och har svårigheter med dyslexi missas ofta av skolan. Vanliga läsförståelsetest fångar inte deras avkodningsproblem, eftersom dessa elever kan kompensera med sin höga begåvning. I Tove Ekelunds forskning i pedagogiskt arbete undersöks relationen mellan särskild begåvning och dyslexi hos elever som kan beskrivas som twice-exceptional (2e). Avhandlingen bygger på resultat från tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Resultaten visar att eleverna har tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, trots att många presterar normalt eller högt på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare ser den tydligare. I skolan riskerar därför både deras styrkor och svårigheter att förbises, vilket leder till brist på både stöd och stimulans. I vårt samtal argumenterar Tove för att det behövs bättre metoder för att upptäcka dyslexi och för att förstå 2e-elever. Hennes avhandling ger viktig kunskap till pedagoger, logopeder, beslutsfattare och föräldrar. Tove Ekelunds doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik

Hur formas sjuksköterskors professionella identitet och syn på arbetet under yrkesutövandet i äldreomsorgen? Detta är den centrala fråga som Ole Martin Nordaunet, forskare i omvårdnad, undersöker i sin doktorsavhandling. Sjuksköterskors arbete kretsar kring att möta äldres fysiska, relationella och psykosociala behov – det som kallas fundamentals of care. Ole Martins forskning visar att dessa omvårdnadsområden påverkas starkt av den kontext där vården utförs. Medan tidigare forskning i huvudsak kopplat fundamentals of care till patienters fysiska behov, pekar de intervjuer och observationer som Ole Martin genomfört på att sjuksköterskor i praktiken försöker ge mer personcentrerad vård. Samtidigt begränsas sjuksköterskornas handlingsutrymme av organisatoriska förhållanden som skapar osäkerhet, emotionell belastning och otydlighet kring yrkesrollen. I vårt samtal berättar Ole Martin mer om sina resultat och om vikten av att vården utvecklar en mer nyanserad och sammansatt bild av sjuksköterskors roll, funktion och arbete i äldreomsorgen. Ole Martin Nordaunets doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: FLORENCE: Nurses’ Scope of Practice, its Contextual Modulators and the Fundamentals of Care in Home- and Facility-based Care: A Mixed Methods Design

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom dessa komplexa förhandlingar. Genom intervjuer och tematisk analys framträder fyra olika sätt att förstå och leva hållbar konsumtion, identiteter som inte bara speglar värderingar, utan också blir en del av hur konsumenter uttrycker, omförhandlar och försöker forma sin plats i omvärlden. I samtalet berättar Anne-Charlotte om sina resultat och om varför ett bredare och mer nyanserat perspektiv på hållbar konsumtion är avgörande för att förstå hur hållbarhet tar form i människors liv. Anne-Charlotte Paas doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Det är klart jag vill vara hållbar, men…: En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina’s research investigates the knowledge and skills required by science teachers to use analogies as pedagogical tools. Stina has done this by developing the Analogy Competence for Science Teachers (ACT) framework, which clarifies what teachers need to know and do to use analogies effectively. The framework breaks analogy use into three parts: choosing accurate analogies, planning how to introduce them, and guiding students through the analogical reasoning process. In our conversation, we learn more about the ACT framework and how it can be helpful for science teachers. Stina Eriksson’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Analogy competence for science teachers: The development and validation of the ACT framework

How are emerging AI technologies affecting and reshaping journalism and the journalist profession? This is the fundamental question for Media and Communication scholar Joanne Kuai’s doctoral thesis. Joanne’s research investigates global power shifts and institutional challenges from AI’s integration into journalism, focusing on China with comparisons to the US and EU. In our conversation, Joanne explains AI’s impact on media-state-tech relations, journalism labour, platformisation, and copyright. She also argues for the need of a more complex understanding of Chinese journalism. Joanne Kuai’s research offers insights for scholars, practitioners, and policymakers invested in contemporary journalism. Joanne Kuai’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: AI, News, and the State: Reinstitutionalising Journalism in Global China’s Algorithmic Age

Freshwater mussels of the order Unionida are endangered but play a vital role in aquatic ecosystems. Their larvae (glochidia) temporarily parasitize fish, attaching to gills before maturing into free-living adults. Conservation efforts to reintroduce these mussels are generally supported as Unionids are well-known ecosystem engineers. However, public concern arises due to their parasitic nature. Sebastian Rock’s doctoral thesis investigates how two rare European mussel species affect the behaviour of their fish hosts. The results suggest that mussels can influence host movement and habitat choice, possibly expressing an “extended phenotype”—traits of the parasite affecting the host. In our interview, Sebastian let us know more of how his findings can deepen our understanding of mussel-host interactions and inform future conservation strategies. Sebastian Rock’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Glochidiosis and behaviour

Socialtjänsten har ett brett uppdrag att främja barn och vuxnas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Myndighetens verksamhet påverkar därför många människor. Men vilket förtroende har egentligen allmänheten av socialtjänsten? Och hur påverkar detta verksamheten och socialsekreterarnas arbete? Detta är vad Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete, undersöker i sin doktorsavhandling. Avhandlingens fyra delstudier består av två stora enkätundersökningar riktade till allmänheten och två fokusgruppsstudier med socialsekreterare. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att negativa uppfattningar och låg kunskap hos allmänheten påverkar deras arbete, trots att verkligheten ofta är mer positiv än vad de tror. I vårt samtal berättar Kristofer mer om sina resultat och förklarar att det finns ett behov av insatser för att stärka förtroendet och kunskapen om socialtjänsten. Kristofer Nilssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: I allmänhetens ögon: Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Lazarus Fotoh, researcher at Karlstad University, to talk about how technology is starting to change the way audits are done. Drawing on his doctoral research, he shares how tools like AI can make audits more efficient, more effective and help close the gap between what people expect from audits and what they actually deliver. But if the tech is so promising, why isn’t it used more? Lazarus walks us through the challenges, from outdated rules to resistance to change. We also touch on simpler tools that help auditors in uncertain times, even if they can’t handle everything. Join us for an interesting conversation about where the field is going, and what needs to happen for it to get there. You can read the whole thesis here Technologies in External Audits: Current Impacts and Future Implications

In this episode of Forskningspodden, we explore the hidden privacy risks for users of digital health technologies—like mobile health apps and health information systems—that are transforming healthcare. While these tools offer huge benefits, they also open the door to serious privacy and security risks that could result in sensitive information misuse, unauthorized access to data breaches In this episode, our guest, Phd Samuel Wairimu, breaks down the privacy challenges posed by applications like the COVID-19 contact tracing apps, the impact of cyberwar on patient privacy, and how privacy risks can be better assessed. Samuel’s research highlights real-world privacy harms and offers new ways for healthcare professionals to protect patient data. If you care about the future of digital healthcare and your privacy, you won’t want to miss this episode! You can read the full version of the thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101713

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte.  Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett arbete som är vagt beskrivet, och med motstridiga förväntningar på arbetet från ledning och verksamhet. Denna oklarhet ger samtidigt administratörerna ett visst handlingsutrymme att själva definiera ramarna för sitt arbete. Administratörerna, berättar David, upplever krav och press från många olika håll, vilket kan leda till stress- och sjukskrivningsproblematik. Samtidigt står administratörer som klarar att vara kvar i yrket ofta för kontinuitet och stabilitet i föränderliga forsknings- och utbildningsmiljöer, vilket ger dem en central roll i universitetets olika verksamheter. I vårt samtal berättar David mer om sina resultat, och vilka implikationer de kan ha även för andra branscher som kännetecknas av förändrade organisationsformer, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och brottsbekämpning. Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101461

Hur lång tid tar det för ett nätverkspaket att färdas över nätverket? Varför uppstår fördröjningar när vi surfar på nätet, och hur kan vi mäta dessa fördröjningar? Det är några av de frågor vi tar upp i detta avsnitt av Forskningspodden. Med oss i studion har vi doktoranden Simon Sundberg, som har skrivit licentiatuppsatsen Towards Ubiquitous and Continuous Network Latency Monitoring. Simon har utvecklat en ny lösning för att förbättra övervakningen av nätverksfördröjningar, vilket gör det möjligt att snabbare och mer exakt förstå hur latens påverkar vår internetupplevelse. Genom att få en tydligare bild av hur latensen fördelas i nätverken och hur nya teknologier påverkar hastigheten, öppnar hans forskning upp för nya sätt att optimera nätverksprestanda. Han berättar också varför Wi-Fi ofta är en stor källa till fördröjningar, och hur det kan påverka allt från webbsurfing till strömning och spel. Och som tur är, delar han med sig av konkreta tips på hur vi kan förbättra vår egen upplevelse! Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-99358

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället. Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner. Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019