Fråga forskaren

I det här avsnittet av Fråga forskaren möter vi Elina Gobena, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH och forskare vid Ratio, för ett fördjupande samtal om reskilling, omskolning och framtidens kompetensförsörjning. I en tid där AI, digitalisering och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt blir frågan om hur människor och organisationer kan ställa om allt mer central.Vad är egentligen skillnaden mellan reskilling och upskilling? Hur kan företag arbeta mer strategiskt och långsiktigt med kompetensomställning istället för att enbart rekrytera ny kompetens? Och vad krävs för att människor ska våga byta spår mitt i karriären?Med utgångspunkt i forskning och konkreta exempel från svensk industri berättar Elina om hur organisationer har byggt strukturerade omskolningsprogram där medarbetare gått från helt andra roller till nya IT- och teknikjobb. Samtalet handlar också om vikten av motivation, lärandekultur, tydligt stöd från organisationen och varför omskolning sällan är en “quick fix” utan kräver både tålamod och mod.Programledarna Johan Segergren och Zorica Bodiroza reflekterar tillsammans med Elina kring arbetsgivares ansvar, individens egen drivkraft och samhällets roll i den stora omställning som pågår. Dessutom diskuteras vilka kompetenser och förmågor som blir allra viktigast framåt – där nyfikenhet, flexibilitet och förmågan att kritiskt bedöma information i en AI-driven värld lyfts fram som avgörande.Ett inspirerande och tankeväckande avsnitt för dig som arbetar med HR, ledarskap, lärande och utveckling – eller för dig som vill förstå hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut.Länkar: Kort på svenska:Gobena, E. (2025). Reskilling på svenska: Om förmågan att omskola snabbt. Stockholm. Ratio. https://ratio.se/publikationer/reskilling-pa-svenska-om-formagan-att-omskola-snabbt Avhandling:Gobena, E.. (2024). Wheel of transformation: an exploration of reskilling in organisations and beyond, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1972309/FULLTEXT01.pdf Artiklar ur avhandlingenGobena, E., Kaulio, M., Wiggberg, M., (2025) Reskilling Capability: An Exploration of Skills Renewal in the Swedish Automotive Industry. R&D Management, 1-12. https://doi.org/10.1111/radm.70025 Gobena, E. (2024) Unboxing reskilling narratives: analysing practice, agency and signifier in social media. New Technology, Work and Employment, 39, 335–361. https://doi.org/10.1111/ntwe.12299 Wiggberg M., Gobena E., Kaulio, M., et al. (2022) Effective reskilling of foreign-born people at universities-The Software Development Academy, IEEE Access, vol. 10, pp. 24556-24565, 2022, https://doi.org/10.1109/ACCESS.2022.3152194 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren fortsätter vi vår AI-höst och fördjupar oss i vad människocentrerad AI faktiskt innebär — bortom hajp, buzzwords och snabba tekniska lösningar. Gäst är Pontus Wärnestål, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad och expert på interaktiv AI med över 20 års erfarenhet av AI-design, policy och strategi. Samtalet kretsar kring varför så många AI-projekt fortfarande är teknikdrivna, vilka risker som uppstår när verksamheter lutar sig mot språkmodeller från stora amerikanska techbolag, och hur det påverkar makt, kontroll, demokrati och språk. Pontus delar konkreta exempel på hur AI kan stödja snarare än ersätta professioner — bland annat inom akutvården — och varför mindre, specialiserade modeller ibland är både smartare och mer hållbara än storskaliga lösningar. Vi berör också frågor om etik, upphovsrätt och arbetsvillkor för dem som producerar data, liksom AI:s klimat- och resursavtryck samt hur ledningar och politiker kan ta ett mer informerat ansvar. Dessutom diskuterar vi vad studenter och medarbetare behöver förstå för att använda AI på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Pontus avslutar med en tydlig uppmaning: nöj dig inte med de enkla svaren — läs på, ifrågasätt och bygg din egen kunskap om AI. 

I det här avsnittet av Fråga Forskaren dyker vi ner i hur artificiell intelligens håller på att förändra HR – från rekrytering och medarbetares välbefinnande till HR:s roll som profession. Gäst i studion är Christoffer Larsson, doktorand vid Mälardalens universitet, som forskar om etik i användningen av AI inom HR. Samtalet handlar om de etiska utmaningar och möjligheter som uppstår när AI blir en del av HR-arbetet. Christoffer delar insikter om hur frågor som rättvisa, transparens och ansvar hamnar i fokus när algoritmer används för att fatta beslut om människor. Han beskriver konkreta dilemman – som t ex vad som händer när en AI gör ett felaktigt urval i en rekrytering – och väcker den viktiga frågan: vem bär egentligen ansvaret då? Men samtalet stannar inte vid riskerna. Vi blickar också framåt mot AI:s potential att effektivisera HR, frigöra tid och stärka medarbetares välbefinnande – om tekniken används på ett etiskt hållbart sätt. Christoffer menar att HR kan ta en ny och viktig roll som organisationens ”etikväktare”, men att det kräver ny kompetens inom både teknik och etik. Lyssna för att få nya perspektiv på hur HR kan forma framtidens arbetsliv – där tekniken tjänar människan, inte tvärtom. 

Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process. Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.

Vad är gemensamt för verksamheter som lyckas att ha nöjda kunder, engagerade medarbetare och nå bra ekonomiskt resultat samtidigt? I detta avsnitt av Fråga forskaren möter du Henrik Eriksson, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola, som delar med sig av 20 års forskning inom området. Henrik sammanfattar och delar med sig av principer och arbetssätt som ligger bakom riktigt framgångsrika verksamheters sätt att organisera och bedriva sin verksamhet.

I dagens avsnitt gästas vi av Stefan Lindström – forskare och testutvecklare med lång erfarenhet av personlighetstester och beteendebedömningar. Vi pratar om vad olika typer av tester faktiskt mäter, när de är användbara – och när de riskerar att göra mer skada än nytta. Stefan reder ut skillnaden mellan personlighetstester, beteendetester och kognitiva tester, och varnar för överanvändning och feltolkning i t.ex. rekrytering. Vi diskuterar också riskerna med att människor formar sin identitet efter testresultat, samt hur AI kan påverka framtidens testutveckling. Slutligen delar Stefan med sig av vad han önskar att fler förstod om testernas möjligheter – och begränsningar.

Vi pratar ofta om framgång – men sällan om våra felsteg. I det här avsnittet möter vi Jonas Dahl, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat varför vi har så svårt att prata om misslyckanden, och vad som händer när vi faktiskt gör det. Hur skiljer sig skam från skuld? Vad krävs för att skapa psykologisk trygghet på jobbet? Och varför är öppenhet kring misstag avgörande för lärande, innovation och en sund arbetskultur? Ett ärligt samtal om mod, ledarskap och att göra fel – tillsammans.