Gräns

I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav.– Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen.Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor.Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid.– Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot.Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på.Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk:– Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart.Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag.– Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind.Nato-inträdetPrecis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag.– Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind.Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område.– Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind.Inträdet i rymdenDen 1 juli fyller Flygvapnet...

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor.Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska.– Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E.– Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport.Kill switchMen det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara.– The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg.Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman– The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control.Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan.Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen.– När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Gripen-E vs F-35JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021.Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut.– Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI.En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara.– Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal.En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig.– It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman.Saabs chanserF‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt.I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council:– Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt.Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs.– I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet.TEXT: KALLE GLASMedverkandeElisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic CouncilBill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflygChristophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms UniversitetAndreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitutClaes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledareKalle Glas, producentLjudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte.Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland.För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum.MedverkandeEwa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledningNiklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.MedverkandeFredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutetJoakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer SwartlingClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareLjudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet. I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.