
Insights from recent episode analysis
Audience Interest
Podcast Focus
Publishing Consistency
Platform Reach
Insights are generated by CastFox AI using publicly available data, episode content, and proprietary models.
Most discussed topics
Brands & references
Total monthly reach
Estimated from 1 chart position in 1 market.
By chart position
- 🇸🇪SE · News#4300K to 800K
- Per-Episode Audience
Est. listeners per new episode within ~30 days
90K to 240K🎙 Daily cadence·177 episodes·Last published 3d ago - Monthly Reach
Unique listeners across all episodes (30 days)
300K to 800K🇸🇪100% - Active Followers
Loyal subscribers who consistently listen
120K to 320K
Market Insights
Platform Distribution
Reach across major podcast platforms, updated hourly
Total Followers
—
Total Plays
—
Total Reviews
—
* Data sourced directly from platform APIs and aggregated hourly across all major podcast directories.
On the show
From 15 epsHosts
Recent guests
Recent episodes
Försvarets hundraåring som siktar mot stjärnorna
Jun 23, 2026
Unknown duration
Sverige gör sig redo att massevakuera befolkningen
Jun 9, 2026
25m 30s
Så ska Sverige stå emot den ryska cyberkrigföringen
May 26, 2026
28m 35s
Riskerna med Sveriges miljardköp av fregatter
May 19, 2026
11m 14s
TRAILER: Poddbio
May 17, 2026
0m 39s
Social Links & Contact
Official channels & resources
Official Website
Login
RSS Feed
Login
| Date | Episode | Topics | Guests | Brands | Places | Keywords | Sponsor | Length | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 6/23/26 | ![]() Försvarets hundraåring som siktar mot stjärnorna | I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav.– Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen.Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor.Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid.– Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot.Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på.Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk:– Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart.Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag.– Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind.Nato-inträdetPrecis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag.– Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind.Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område.– Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind.Inträdet i rymdenDen 1 juli fyller Flygvapnet... | — | ||||||
| 6/9/26 | ![]() Sverige gör sig redo att massevakuera befolkningen✨ | evacuationcivil defense+3 | — | Röda KorsetFN | SverigeMariupol+2 | evacuationMariupol+3 | — | 25m 30s | |
| 5/26/26 | ![]() Så ska Sverige stå emot den ryska cyberkrigföringen✨ | cyber warfareRussia+4 | Sarah Backman | FörsvarshögskolanNato | EstlandTallinn+1 | cyber attacksEstonia+5 | — | 28m 35s | |
| 5/19/26 | ![]() Riskerna med Sveriges miljardköp av fregatter✨ | military procurementdefense systems+4 | — | fregatterFörsvarshögskolan+2 | SverigeÖstersjön | fregatterSverige+5 | — | 11m 14s | |
| 5/17/26 | ![]() TRAILER: Poddbio✨ | podcast eventlive listening+3 | — | Sveriges Radio | KalmarKalmar slott | podcastKalmar+3 | — | 0m 39s | |
| 5/12/26 | ![]() Så ska svenska arméns stridsfordon rustas för framtidens krig✨ | military vehiclesSwedish army+3 | — | Stridsfordon 90Sveriges Radio | ÖrnsköldsvikLiberia+1 | Stridsfordon 90Swedish army+3 | — | 25m 30s | |
| 4/27/26 | ![]() Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen✨ | Russian weaponsCrime in Sweden+3 | — | Folke Bernadotteakademin | SverigeUkraina+1 | Russian weaponscrime+5 | — | 26m 50s | |
| 4/17/26 | ![]() Så funkar den svenska oljereserven✨ | oil reservesglobal economy+3 | David Sällh | Internationella Energirådet | MellanösternIran+4 | oilreserves+7 | — | 15m 50s | |
| 4/13/26 | ![]() Svensken som räddat hundratals liv i Ukraina✨ | Ukrainian conflictmedical care+3 | Alexander Lindström | FörsvarsmaktenSveriges Radio | UkrainaSverige+3 | Ukrainian armymedical volunteer+5 | — | 25m 30s | |
| 4/6/26 | ![]() Så värvas spioner för att komma åt Sveriges hemligheter✨ | spyingintelligence services+3 | Carolina AngelisElina Elveborg Lindskog+1 | MUSTFRA+2 | — | spiesrecruitment+5 | — | 27m 38s | |
Want analysis for the episodes below?Free for Pro Submit a request, we'll have your selected episodes analyzed within an hour. Free, at no cost to you, for Pro users. | |||||||||
| 3/30/26 | ![]() Så överrumplade ukrainska förband ryssarna vid fronten✨ | Ukrainian offensiveRussian military+3 | — | StarlinkSveriges Radio | UkrainaRyssland+1 | UkraineRussia+5 | — | 27m 28s | |
| 3/20/26 | ![]() Sverige kunde hamnat i strid på Grönland mot USA✨ | military presenceUS relations+4 | — | Sveriges RadioDanmarks Radio+2 | GrönlandUSA+1 | Swedenmilitary+7 | — | 11m 48s | |
| 3/13/26 | ![]() Därför har Sverige börjat pressa Putins skuggflotta✨ | Russian shadow fleetOil export+3 | Torbjörn Becker | Sveriges RadioEU+1 | RysslandSverige+2 | shadow fleetRussia+6 | — | 26m 38s | |
| 3/2/26 | ![]() Så hotas Sverige av Rysslands kemiska vapen✨ | kemiska vapenRyssland+4 | — | Totalförsvarets forskningsinstitutOPCW | SverigeUkraina | kemiska vapenRyssland+5 | — | 25m 30s | |
| 2/16/26 | ![]() Därför behöver den svenska marinen större fartyg✨ | Swedish Navymilitary strategy+3 | — | Sveriges RadioNato | SverigeÖstersjön+2 | fregattermarinens uppdrag+3 | — | 25m 30s | |
| 2/10/26 | ![]() Nya terrorister har dykt upp på Säkerhetspolisens radar✨ | terrorismyouth crime+3 | Ahn-Za Hagström | Nationellt centrum för terrorhotbedömningSäkerhetspolisen+1 | — | terrorismSäkerhetspolisen+5 | — | 18m 22s | |
| 2/2/26 | ![]() Så kan Kanada trotsa Trump genom att köpa JAS Gripen | Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor.Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska.– Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E.– Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport.Kill switchMen det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara.– The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg.Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman– The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control.Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan.Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen.– När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Gripen-E vs F-35JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021.Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut.– Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI.En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara.– Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal.En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig.– It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman.Saabs chanserF‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt.I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council:– Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt.Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs.– I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet.TEXT: KALLE GLASMedverkandeElisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic CouncilBill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflygChristophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms UniversitetAndreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitutClaes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledareKalle Glas, producentLjudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN | — | ||||||
| 1/19/26 | ![]() Därför är vi dåliga på att prata om försvaret | Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv. – Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor.Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande.– I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander.Uppdatering: Vi sa felaktigt att staten bekostar hemtjänst och förskola, rätt är kommunerna. MedverkarDag Enander, arméns kommunikationschefJoakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medierDavid Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges RadioProgramledare Josefine Owetz och Claes AronssonProducent Kalle Glas | — | ||||||
| 1/15/26 | ![]() Spelet bakom beslutet att skicka svensk militär till Grönland | Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte.Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland.För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum.MedverkandeEwa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledningNiklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen | — | ||||||
| 1/6/26 | ![]() Så förbereder sig Sverige för ett kärnvapenanfall | Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson | — | ||||||
| 12/29/25 | ![]() Det talar för en lösning i Ukraina 2026 | Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.MedverkandeFredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutetJoakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer SwartlingClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareLjudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT | — | ||||||
| 12/23/25 | ![]() Därför ska det civila försvaret tänka krig - inte kris | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.Text: Kalle GlasMedverkande:Mikael Frisell, Generaldirektör på MSBProgramledare: Claes AronssonProducent: Kalle Glas | — | ||||||
| 12/9/25 | ![]() Bråk i agent-Sverige om ny underrättelsetjänst | Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News | — | ||||||
| 11/25/25 | ![]() Slaktargeneralen från Sovjet som leder Ukrainas försvar | Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.– Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges RadioJakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska InstitutetPiotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på FörsvarshögskolanProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN | — | ||||||
| 11/17/25 | ![]() Så bevakar journalister spänningarna på Nordkalotten | Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet. I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde. | — | ||||||
Showing 25 of 185
Pitch Fit is a Pro feature
See how bookable this show is for guests, which brands already advertise, the per-episode ad value, and the best-fit guest and sponsor profile. The numbers are blurred on the free plan.
How readily this show books outside guests like you.
How proven this show is for host-read sponsorships.
For Guests
ProFor Advertisers
ProUpgrade to Pro to unlock guest cadence, sponsor categories, fit scores, and per-episode ad value for this show.
Chart Positions
1 placement across 1 market.
Chart Positions
1 placement across 1 market.

























