Gästabudet

Nästan tjugo år har gått sedan Johan Lundberg kallade tidskriften OEI för en ”intolerant maktbas” i litteratursverige. Han pekade särskilt ut Anna Hallberg: då en ung poet, men nu Svenska Akademiens nyaste ledamot. Hur såg egentligen kraftfältet kring OEI ut, och vilka ingick i kotteriet? Vi dyker ner i 00-talets blomstrande poesiepok, när Lyra var tonårspoet på internet, Mikaela läste litteraturvetenskap för Johan Lundberg och Agri beställde böcker från OEI editör till Kurdistan. Var "språkmaterialismen" en marginalföreteelse eller helt central? Bör kritiker bedöma verk av författare de umgås med? Och hur kunde den starka aversionen mot tydliga diktjag senare gå över i 10-talets autofiktion och identitetspolitik?Gratisavsnitt! Men prenumerera på http://www.gastabudet.com/prenumerera för att få tillgång till alla avsnitt.

1989 lämnades tidskriften Kris över till en ny redaktion: Daniel Birnbaum, Aris Fioretos, Erik van der Heeg, Hans Ruin och Sven-Olov Wallenstein. Vi pratar med den sistnämnda om hans resa från lärarstudent från Ludvika till filosofiprofessor på Södertörns Högskola, och den roll som tidskriften kom att spela i hans liv. Sven-Olov berättar om sommarfesterna i redaktionslokalen, den avgörande betydelsen som den polska filosofen och förintelseöverlevaren Alexander Orlowski hade för båda Kris-generationerna och när Derrida fick föreläsa i en BRF-lokal. Dessutom frågar vi om hur han ser på kopplingarna mellan tidskriften Kris, filosofin på Södertörn och Svenska Akademiens kris.Foto: Katarina Marković, The European Graduate School

Horace Engdahl berättar historien om den legendariska tidskriften Kris, som han drev tillsammans på 70- och 80-talet med bland andra Stig Larsson och Anders Olsson. Hur började alltihop? Vilka var tendenserna i deras kulturella samtid, och hur har förutsättningarna för att verka som fri intellektuell förändrats sedan dess? Horace tar oss tillbaka till tidsdagsmötena i redaktionslokalen, ölen efteråt på Wasahof eller Röda Rummet, de omsusade Kris-festerna och stämningen i tryckeriet. Han berättar om hur de lärde känna Derrida, Jon Fosses samröre med tidskriften och hur de fick en mecenat. Ett stycke kulturhistoria, som bäst avnjutes tillsammans med ”Dödsdrinken”: hälften Cinzano Rosso och hälften vodka.Prenumera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Vi hälsar på hos Stig Larsson på Lilla Essingen, för ett vindlande samtal om det förflutna och nuet. Stig berättar om starten av den legendariska tidskriften Kris, när han intervjuade Foucault som tjugoåring i Paris och hur det gick till när han hamnade på Fassbinders trettioårsfest. Vi fördjupar oss i hans problem med kärleksrelationer: är det skrivandet, egoismen, amfetaminet eller kvinnans frigörelse som kommit i vägen? Dessutom berättar Stig vad han skriver på nu, om rädslan för att komma till helvetet, varför han alltid känt sig hemma bland kriminella och så kommenterar han på krisen för Svenska Akademien under Metoo.Gratisavsnitt!Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till alla avsnitt.

Vi landar i Ísafjörður för att träffa Eiríkur Örn Norðdahl, romanförfattaren och poeten som alltid bär hatt. Utöver att vara känd från fotografier i de flesta vietnamesiska hem är han också nominerad till Nordiska Rådets Pris för andra gången. Han berättar om uppväxten i det lilla samhället på nordvästra Island, att ta med bomber till skolan, jobben på räkfabriken, manliga häxbränningar och hur det legendariska poesisällskapet Nýhil exploderade. Men framförallt pratar vi om Eirikurs mäktiga roman ”Naturlagarna”, där Gud uppenbarar sig i Ísafjörður, försupna präster raglar omkring och sinnenas vittnesbörd ställs mot allsköns former av masspsykos. Dessutom diskuterar vi Islands schizoida relation till kristendomen, sälar som får barn med människor och isländsk exportnationalism.    Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet. 

Är poesin den nya romanen? Det menar åtminstone den norska kritikern Eirik Vassenden i en långessä i Vagant. Vi applicerar hans resonemang på den svenska lyriken, och ger exempel på mer eller mindre lyckade försök att skriva berättande poesi. Mikaela berättar om sitt besök på Lillehammers litteraturfestival, som gett henne insikter om svenska kritikers barbarism och Vigdis Hjorths alkoholism. Lyra spekulerar i poesins död, Agri resonerar om vårt cinematografiska tänkande och så beskriver vår huspsykolog de tre personlighetstyperna: poet, prosaist och essäist. Dessutom berättar vi om vår helt operversa sommarläsning.