Konsthistoriepodden

Idag fyller Konsthistoriepodden 6 år!Det vill vi förstås fira tillsammans med er! Vi startade podden mitt under pandemin, när museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner höll stängt. Idag är det nästan svårt att föreställa sig, men då var det en verklighet som präglade hela kulturlivet. Att kulturinstitutionerna skulle stänga sina dörrar kändes lika otänkbart då som det gör nu. Mitt i den tiden föddes Konsthistoriepodden.För att uppmärksamma födelsedagen släpper vi idag ett nytt Samtal pågår: Årets tågluff. På midsommarhelgen tar vi oss till Palermo för att därifrån tågluffa hem genom Europa, med många stopp längs vägen. Självklart får ni följa med på resan! Mer om våra planer berättar vi i dagens avsnitt.Och när vi ändå är på väg vill vi passa på att tipsa om några tidigare avsnitt som knyter an till vår färd genom Italien, Österrike, Tjeckien och Tyskland:— Avsnitt 25: Artemisia Gentileschi, Judith halshugger Holofernes — Avsnitt 31: Laokoongruppen — Avsnitt 41: Michelangelo, Yttersta domen — Avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I — Avsnitt 28: Rafael, Sixtinska madonnan — Avsnitt 43: Oskar Schlemmer, BauhaustrappanVi vill också passa på att rikta ett varmt tack till er alla som tar er tid att lyssna på oss. Vi vet att många av er har varit med ända sedan starten och följt oss på våra konsthistoriska upptäcktsfärder genom åren. Det är tack vare er som Konsthistoriepodden finns och fortsätter att utvecklas.Utan er – ingen Konsthistoriepodden.Nu ser vi fram emot nya avsnitt. Vi hörs snart!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Missade du vårt föredrag för Hasselbladstiftelsen som vi höll inom ramarna för Göteborgs kulturkalas på Göteborgs stadsbibliotek i somras? Då har du nu möjlighet att lyssna på detta föredrag som ett poddavsnitt!En konstsalong var från början en konstutställning – ofta arrangerad av konstakademier eller privata värdar – där konst visades för en bred publik. Men salongen blev snart mycket mer än så. Den utvecklades till en levande social och intellektuell mötesplats, där människor samlades för att diskutera konst, idéer och samtidens frågor. Hur har detta fenomen påverkat vår syn på konst och kultur? Och varför kom just salongen att bli en så central plats för konstnärliga och samhälleliga samtal? I detta avsnitt tar vi er med oss genom konstsalongens rika och spännande historia – från praktfulla utställningar i 1700- och 1800-talets Paris till dagens samtida salonger. Vi berättar hur salongerna inte bara visade upp konst, utan också fungerade som en arena för debatt, idéutbyte och kulturell påverkan. De formade såväl konstnärliga uttryck som publikens smak och blev en drivkraft i det kulturella livet. Detta avsnitt ger en inblick i hur konstsalongens arv fortfarande präglar konstvärlden – och varför den än i dag väcker nyfikenhet och engagemang. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I somras reste vi till Köln och besökte den magnifika Kölner Dom – en av Europas främsta gotiska katedraler. Grundstenen lades den 15 augusti 1248 på den plats där en tidig kristen basilika från romartiden tidigare stått, i den forna romerska kolonin Colonia Claudia Ara Agrippinensium – på latin "Den klaudiska kolonin med altaret till Agrippinas ära", oftast kallad enbart Colonia.Vid denna tid ville man uppföra en katedral värdig att hysa de tre vise männens reliker, vilka 1164 fördes från Milano till Köln av ärkebiskop Rainald von Dassel under kejsar Barbarossas italienska fälttåg. Den nya katedralen skulle följa de mest avancerade arkitektoniska idealen från samtidens franska gotik, med förebilder i bland annat Chartres och Reims.Varför bygget dröjde ända till 1880 innan det fullbordades, vad som hände med katedralen under ockupationstiden och andra världskriget, samt hur det kom sig att Gerhard Richter år 2007 skapade ett nytt färgfönster – allt detta får du veta i detta poddavsnitt.Eftersom katedralen ligger i Alexandra Herlitz' hemtrakter är det hon som vägleder oss genom dess rika och komplexa historia, medan Alexandra Fried kompletterar med sin expertis inom medeltida skulpturkonst, representerad i domkyrkans inre.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Greveradenaltaret från 1491 är ett retabel av den flamländske målaren Hans Memling, som ursprungligen var avsett för familjekapellet i Lübecks domkyrka, men sedan efter andra världskriget finns den på St. Annen-museet i Lübeck. Där träffade vi Anna Lena Frank, forskare inom samlingen för senmedeltid och tidigmodern tid, och pratade med henne om Memlings fantastiska verk. Samtalet handlade om hur altartavlan beställdes, hur passionshistorien berättas genom bilderna och om en ikonografin i de olika flyglarna. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om två av Amsterdams mest kända konstmuseer – Rijksmuseum och Museum Het Rembrandthuis – och hur de speglar Nederländernas konst och historia, men också om vår upplevelse som besökare. Rijksmuseum grundades 1800 i Haag och är idag Nederländernas största konstmuseum med verk av Rembrandt, Vermeer och många fler. Men vi var ganska överens om att tycker så Rijksmuseum inte är vårt favoritmuseum. Visst, det är pampigt och fyllt av konstskatter, men vi upplevde det som alltför stimmigt och högljutt. Det kändes mer som en turistattraktion än ett levande museum och det var svårt att komma nära konsten – både bildligt och bokstavligt, eftersom det var så mycket folk överallt.Rembrandthuis, däremot, tyckte vi mycket mer om. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men det var en häftig upplevelse att vara i huset som Rembrandt bodde och arbetade i under 20 år, samt att prata med Epco Runia, som är ansvarig för forskning och samlingen. Det var mindre folk där och det var ett genomtänkt och fint museum.Vi pratar också om Amsterdam och hur staden har förändrats sedan 90-talet. Det har blivit många fler turister, vilket påverkar atmosfären i staden negativt. Förr kändes Amsterdam mer avslappnat och autentiskt – nu är det mer trångt, dyrt och kommersialiserat.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fick chansen att intervjua Christopher P. Heuer, som är professor i konsthistoria på University of Rochester, New York, när han denna vår är gästprofessor i Göteborg. Han medverkar i ett forskningsprojekt inom idé- och lärdomshistoria vid universitetet, som heter "Freezing Cold - Northern European imaginaries of winter, snow and ice during the Little Ice Age”. Han har tidigare forskat och undervisat på Berkeley, Princeton och Columbia och är en expert på tidigmodern konst. Dessutom har han skrivit boken “Into the White. The Renaissance Arctic and the End of the Image” som kom 2019 och som har listats som en av de fem bästa böckerna om Renässansen norr om alperna. Vår bild av Arktis nuförtiden är mycket präglad av romantikens bilder från 1800-talet, när konstnärer som CD Friedrich målade isen som ett kraftfullt och mystiskt naturfenomen. Vi pratar om tidigmoderna expeditioner till Arktis och hur detta visuella ”tomrum”, som antingen beskrev som helt vitt eller helt mörkt, utmanade 1500-talets intresse i att gestalta världen perspektiviskt korrekt. Han berättar om gravyrer som holländska upptäcktsresande tog med sig till Arktis som gåvor till människor man skulle kunna möta där, och som lämnades i isen på 1500-talet, innan de spröda resterna (som påminner mer om cornflakes än om pappersark) mycket senare färdades tillbaka till Amsterdam, där de nu bevaras på Rijksmuseum. Vi pratar om den svenske biskopen Olaus Magnus (1490-1557) och hans bok ”Historien om de nordiska folken” som han författade under sin exil i Rom. Denna boks illustrationer, som påminner i sin abstraktion nästan om modernistiska verk, gav en mycket rikare bild av snö och is i Norden än någon annan samtida källa. Och så pratar vi om Pieter Bruegel den äldres vinterlandskap och hur dessa kan hänga ihop med den lilla istiden i Nederländerna (ca 1540-1620)? Lyssna på detta och mycket mer i vårt senaste avsnitt! Thank you, Christopher, for talking to us!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt ute av ”Samtal pågår”! - ett samtal som mest ska vara ett litet livstecken från oss… vi kommer med två goda nyheter… goda för oss till en början och för er kanske senare? Och så ger vi en liten ledtråd om vilket verk nästa avsnitt kommer att handla om. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.