Länsstyrelsen Västerbottens podd

Vi i Västerbotten är egentligen vår tids oljeshejker. Det menar Joachim Nordin, VD på Skellefteå Kraft. ”Ibland tror jag att vi inte riktigt förstår hur unika förutsättningar vi har i den pågående energiomställningen. När vi får besök från till exempel Tyskland så skakar de på huvudet och säger att det här är precis vad de drömmer om. Vi är nog lite hemmablinda”. I senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Joachim Nordin om den viktiga roll som energibolag har i omställningen från fossilt till förnyelsebart och cirkulärt. I Västerbotten finns många energikällor - samt innovationsförmåga och kapacitet att påverka utvecklingen. ”Fördelen för Skellefteå Kraft är att vi har rådighet över så mycket - som Vattenfall, fast i miniatyr”, säger Joakim Nordin. En av bolagets stora satsningar är att koppla ihop energisystem så att industriernas spillvärme kan användas till fjärrvärme. ”Fjärrvärmen har tidigare inte varit så het, men nu med omställningen börjar man förstå hur viktigt det är. Med elintensiva industrier och vätgasproduktion kan det uppstå mycket värmeförluster, men det kan vi som energibolag använda till uppvärmning i stället". Trots Northvolts konkurs fortsätter andra stora industrisatsningar. I podden berättar Joachim Nordin om Skellefteå Krafts planerade investering i en flygbränslefabrik. Där ska det produceras elektrobränsle för flyg – så kallad eSAF - av biogen koldioxid och vätgas. Bolaget har haft ett möte om planerna med intresserade representanter från Nato. ”Nato bygger hela sin bränslestrategi i krigssituationer på flygfotogen. Att kunna producera det lokalt och därmed vara oberoende av andra flöden vore otroligt intressant. Det är ett hållbart bränsle, och helt rätt ur självförsörjningsperspektiv", säger Joachim Nordin. Lyssna på podden för fler framtidsspaningar med Helene och Joachim, samt lite avslutande prat om flugfiske i Vindelälven!

Lars Strannegård är professor i företagsekonomi, men också känd för sitt brinnande intresse för kultur och demokratifrågor. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm har han fört in konst och litteratur i undervisningsmiljön för att vidga perspektiven. Nyligen var Lars Strannegård i Umeå och fick då tillfälle att besöka både Handelshögskolan vid Umeå universitet och Konstnärligt campus. I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv pratar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Lars Strannegård om kultur, framtidens utbildning och hur AI påverkar oss, men också om folkbildningens stora betydelse: - Folkbildningen har gjort mycket för Sverige. Jag tycker att det är en riktig styggelse att många inte förstår vikten av den, just nu i en tid där demokratin är så utsatt. Folkbildningen - med ABF och nykterhetsförbunden, med flera - skapades ju för att stå upp mot överheten. Om du är kunnig så kan inte någon storpotät komma och skoja bort dig. Bildning och folkbildning är alltså en slags vaccination mot auktoritära regimer, säger Lars Strannegård. Och vad tycker då Strannegård om Umeå efter sitt besök? - Jag vill bara packa väskorna och slå mig ner här!

Den 25 juni startar Almedalsveckan med många debatter, panelsamtal och diskussioner. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är på plats för att tala om den industriella utvecklingen i norra Sverige. Det är ett ämne som hon också tar upp i senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv, där hon träffar Jan Larsson, VD för Business Sweden. Business Sweden ägs gemensamt av svenska staten och näringslivet, och har som uppgift att hjälpa internationella företag att få tillgång till den svenska marknaden. Jan Larsson har arbetat både som statstjänsteman och inom företagsvärlden, och har därmed en fot i båda lägren. I podden samtalar han och Helene Hellmark Knutsson om hur Northvolt och Skellefteå blivit en slags symbol som öppnat världens ögon för norra Sverige, samt om vad som krävs för att industriutvecklingen inte ska stanna av.

Han är känd som kock i TV-rutan, och har under många år lagat normbrytande, kreativ och hållbar mat på restaurangerna i Umeå, gjord på lokala råvaror. Men nu ska det bli ännu mer lokalt! I den sjätte delen av Matkompassens podd möter vi matinspiratören Anders Samuelsson, som har fått i uppdrag att driva ett nätverk med kockar från hela Västerbotten. Kocknätverket jobbar för att länets restauranger ska ha mer lokal mat och dryck på menyerna. De träffas därför regelbundet och utbyter erfarenheter - både med varandra och med länets matproducenter. Träffarna har faktiskt fungerat som rena snabbspåret mellan kock och producent: - Det som är roligt med nätverket är att det blir verkstad fort. I höstas träffade vi kockar en grönsaksodlare, som direkt fick en order på hela sin kommande skörd. Han var jätteglad. Det underlättar ju hans planering, och gör kanske att han vågar öppna en åker till, säger Anders Samuelsson. Bildandet av nätverket är en del i samarbetsprojektet "Ät hela Västerbotten". Det leds av Länsstyrelsen Västerbotten, tillsammans med upphandlade aktörer, restauranger, matproducenter och pilotbutiker inom OK Västerbotten. Tanken är att göra lokalt producerad mat och dryck mer lättillgänglig – både som produkter att köpa och i form av maträtter på restaurangmenyerna. Kocknätverket kommer närmast att ha en större träff i Lycksele för att hålla workshops, utbyta kunskap med varandra och träffa ännu fler matproducenter. Det blir också gemensam matlagning, där målet är att ta fram rätter som smakar som en riktig upplevelse, utifrån en viss råvara och en plats i länet. Men det kommer att hända ännu mer till hösten. Nätverket vill att fler ska få bekanta sig med länets skafferi, och kockarna kommer därför att dra i gång en kampanj under SEE Hållbarhetsvecka. Under kampanjen ska ett antal restauranger över hela länet erbjuda en lokal meny eller en lokal rätt, allt utifrån sina förutsättningar – både fine dining-restauranger och pizzerior kan delta. Anders Samuelsson kallar det för ett gemensamt manifest. - Manifestet var inget planerat från början. Men under träffarna har alla känt att man vill göra något mer - man vill berätta om varför lokalproducerad mat är så betydelsefullt. Det är väldigt inspirerande att se den här entusiasmen hos kockarna, säger Anders Samuelsson, och tillägger att alla restauranger som vill delta är välkomna att anmäla sig innan sommaren till matkompassen@lansstyrelsen.se Lokal matproduktion är en viktig fråga - både för att hålla landsbygden levande och för att klara krisberedskapen. Målet med samarbetsprojektet ”Ät hela Västerbotten” är att skapa fler konkurrenskraftiga och lönsamma livsmedelsföretag i Västerbotten. Det är finansierat av Jordbruksverkets satsning Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt. Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete går under samlingsnamnet Matkompassen.

Är det möjligt att göra modern snabbmat som wraps, dumplings och bowls, fast med råvaror från Västerbotten? Uppgiften landade på en grupp masterstudenter på kursen Livsmedelsdesign vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap på Umeå universitet. Det som skiljer studenternas framtagna rätter från annan snabbmat är inte bara att huvuddelen av råvarorna är lokalt producerade, utan också veganska. I fjärde avsnittet av Matkompassens podd berättar masterstudenten Hanna Sandvik och Björn Norén, biträdande studierektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, om utmaningar och möjligheter med snabbmat gjord på lokalt producerade råvaror. Studenternas arbete är en del i samarbetsprojektet "Ät hela Västerbotten" som leds av Länsstyrelsen Västerbotten, med bland annat RISE Research Institutes of Sweden, Region Västerbotten Turism, restauranger, butiker och matproducenter som partners. Syftet med samarbetsprojektet är att öka produktionen av och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel i butiker och restauranger i Västerbotten. Det är finansierat av Jordbruksverkets satsning Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt. Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete går under samlingsnamnet Matkompassen.

Karin Bodin, VD på Polarbröd, fick se ett av sina livsverk – brödfabriken i Älvsbyn – brinna ner till grunden för två år sedan. Idag är fabriken uppbyggd igen, men företagsgruppen vill göra mycket mer än att baka. I podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Karin Bodin om hållbar matproduktion och ökad spannmålsodling i norra Sverige, samverkan över länsgränserna, hur man får kvinnligt företagande att blomstra och om satsningen på att odla allt man äter under ett år på bara 2000 kvadratmeter. Som bonus blir det lite Solar Punk.

Nu är podden med landshövding Helene Hellmark Knutsson tillbaka efter ett uppehåll! Den här gången riktas blicken mot självaste residensstaden - Umeå fyller nämligen 400 år i år och det vill även Länsstyrelsen Västerbotten fira. Efter ett initiativ av Helene släpps nu jubileumsboken ”Umeå: 400 år av framtid”, där stadens framväxt skildras på ett helt nytt sätt. I poddavsnittet samtalar landshövdingen med bokens författare Hans Forsman, erfaren journalist på Folkbladet, om stadens kända och okända sidor. Varför blev aldrig Umeå en ”riktig” industristad? Hur gick det med Olof Palmes militära karriär på K4? Varför förvandlades blomrabatter till cykelbanor? Och vad kan Umeås historia betyda när man ska spå stadens framtid? Boken är ute i handeln nu. Allt överskott från försäljningen av boken går till UNHCR-FN, FN:s flyktingorgan som räddar liv och kämpar för flyktingars rättigheter.

Hur kan man äta en plats och vad handlar den alltmer växande måltidsturismen egentligen om? I den andra delen av Matkompassens podd om närproducerad mat och lokal matproduktion möter vi Kajsa Grandics Åberg, strateg för hållbar regional utveckling på Region Västerbotten, som också ger tips om hur turistföretag och livsmedelsproducenter kan överleva i kärva tider. Podden är producerad inom ramen för projektet Matkompassen Inspiration och Motivation, finansierad av Landsbygdsprogrammet.

Fredrik Hedlund är lundensaren som gjorde en snabb karriär inom telekombranschen. Men efter Nokiakraschen bytte han spår. Nu arbetar han som VD för batterifabriken Northvolt och finner sig älska Skelleftebornas öppenhet och vilja. I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv talar han och landshövding Helene Hellmark Knutsson bland annat om hur det är att bygga upp en europeisk basindustri från grunden, hur företaget arbetar med rekrytering och utbildning, om hur man kan stoppa organiserad arbetskraftskriminalitet från att ta sig in i Northvolt och varför familjen Hedlund egentligen valde att flytta från den skånska myllan.

Batterier, fossilfritt stål och metallåtervinning - i Norrbotten och Västerbotten investeras det just nu hundratals miljarder i nya företagsetableringar. Men med stora satsningar kommer stora utmaningar. I det nya avsnittet av ”Nya Perspektiv” möts landshövding Helene Hellmark Knutsson och Peter Larsson, regeringens samordnare för etableringarna. Hans uppgift är att vara heta linjen mellan alla aktörer - från kommunpolitiker och företagsledningar tillbaka upp till regeringsnivå. I podden samtalar de om hur företagen ska hitta arbetskraft, kulturlivets betydelse, den förändrade bilden av norra Sverige, hur glesbygden kan dra nytta av etableringarna och om huruvida staten behöver uppfinna en etableringshjälp för växtvärkande orter.

Nu är landshövding Helene Hellmark Knutsson tillbaka med ett nytt poddavsnitt. Den här gången möter hon Fransesca Quartey, VD och teaterchef på Västerbottensteatern, i ett sprakande intensivt samtal om Sara Lidman-huset i Skellefteå, behovet av mod och politiska visioner för kulturen, kärleken till länet och byn Innansjön, och hur det var att helt oväntat bli förärad en kunglig medalj. Detta - plus lite till.

Han hänger tvätt för att koppla bort stressen från arbetet med pandemin och har firat fler jular på länsresidenset än vad landshövding Helene Hellmark Knutsson har. I podden ”Nya Perspektiv” möter Helene Hellmark Knutsson en av länets mest aktuella personer – smittskyddsläkaren Stephan Stenmark. Det blir också ett samtal om vad prestigelöshet och väl inarbetade nätverk betyder för pandemibekämpningen och om vikten av vaccinering.