Dominoeffekten

Ryktet om att Ukrainas angrepp mot tre ryska datacenter sammanfallit med en dramatiskt minskad rysk desinformation bland botar på sociala medier har spridits som en löpeld. Kan det stämma, och kan det bli ett verktyg när USA och Europa nu går in i en särskilt intensiv period av val?Martin Nilsson har också skissat på servetten igen – den här gången om att oljepriset kommer förbli förhöjt och driva på den allomfattande ränteuppgången även om kriget i Mellanöstern trappas ned.

Inget är som det brukar. De stora börsindexen i världen tågar på mot nya rekord trots ett extremt ränterally, och här hemma går den svenska ekonomin är en lysande stjärna trots att det går rätt trögt i Europa. Hur länge ska denna overklighet pågå? Martin Nilsson oroas i alla fall av en stundande drivmedelssmäll och Joakim Rönning ser bekymmer hopa sig om inte så jättemycket mer ränteklättring i den AI-hajpade kapitalkonkurrensen.

I veckans avsnitt av Dominoeffekten recenserar Joakim Rönning Odyssén och den senaste tidens AI-skräck, som han misstror lika djupt som ”pekoralmästaren” Christopher Nolans manusförfattarskap. Martin Nilsson, å sin sida, nöjer sig med att recensera valutfallet.

USA:s statsskuld har passerat fantasinivån 40 000 miljarder dollar och långräntorna som bestämmer stora delar av kostnaden för den vägrar lyda finansminister Scott Bessent. Hur långt kan han pressa marknaden innan marknaden pressar tillbaka – och hur mycket skydd ger egentligen dollarns särställning? Det här är första delen av Dominoeffektens terminspremiär, om ett potentiellt globalfinansiellt epokskifte.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Europa har hållit tummarna för att det teknologiska skifte som pågår i världen är en bubbla av mestadels imaginär utveckling som måste bevisas innan den förtjänar några investeringar.Nu ringer europeiska forskare, investerare och regionens techsektor i larmklockan. Är det redan för sent för oss salsicca-ätande européer att förbli en stormakt, eller är vi dömda att bli vasallstater i en techdystopi som domineras av andra?

Fredsyran är i full gång med rusande börser och rasande oljepris efter att USA och Iran till slut fått fram ett avtal om att börja diskutera fred. Förhandlingsfönstret som just öppnats är 60 dagar långt – lustigt nog ungefär lika länge som det är kvar innan USA:s oljereserv börjar ta slut. På väg in i förhandlingarna finns dock samma till synes olösliga frågor kvar. Hur ska det här gå till?

Förra veckans tvivel om kostnaderna riskerar överstiga vinsterna för AI-utvecklingen har fått vatten på sin kvarn, samtidigt som flera av sektorjättarna närmar sig börsnotering med buller och bång. Med det ser hajpen ut att lägga i nästa växel. Elon Musk och hans Space X, som saluför sig dels som XAI:s ägare och en futuristisk leverantör av rymdbaserade datacenter, är först ut till en värdering om nära 2.000 miljarder dollar. Anthropic och Open AI väntas följa inom kort. Varför händer detta just nu?Joakim Rönning och Martin Nilsson gräver vidare i bubbel-oron – och står för ett avslöjande.

Förhoppningar om lägre räntor har kommit alltmer på skam de senaste veckorna, sedan kriget i Iran förvisso lugnat sig men ingen fullständig lösning nåtts för trafiken i världens viktigaste farled för energimarknaden. Inflationen stiger, och amerikanska centralbanken Federal Reserve har dessutom, efter att ha hanterat en tidigare inflationskris ungefär lika strukturerat som Sunes pappa hanterar kriser, tappat sitt förtroende. Hushållen räknar nu med hög inflation. Därför var det illavarslande i förra veckan, när klart högre inflationssiffror än väntat rapporterades från världens viktigaste ekonomi. Nu sprider sig effekterna och konsekvenserna från kriget i realtid, samtidigt som flera andra bekymmer i den amerikanska ekonomin sprider sig ut i världen. Hittar vi någon ny normal att ta fasta på när vi blickar framåt i prognosen, eller är instabiliteten här för att stanna?

Kina utmanar hela världen i ett priskrig om framtiden med en ekonomisk modell fokuserad på en produktionsapparat så slagkraftig att den knäcker global konkurrens, men också utplånar de kinesiska bolagens marginaler. Grannländer, USA och Europa är alltmer unisona i sina svar mot Peking: Handelshinder. Nu har dock Kinas modell till slut kört in i väggen, och en fastighetskrisen i landet fyller fem år. Men strategin tycks ändå bara vara mer av samma vara. Frågan i kampen om världsekonomisk makt är nu: Vem svimmar först?