Gå vilse och hitta hem

Ditt otrygga mönster och dina strategier för att hantera det, aktiveras när du känner dig otrygg. Mönstrets aktivitet är alltså en tydlig signal om att någon del i dig upplever sig vara otrygg, att situationen är farlig och måste hanteras. Lösas. Faran måste avvärjas. För det här har du förmodligen en rad välkända, välutvecklade strategier som tillexempel att distansera dig känslomässigt från den andre, flytta ditt fokus till den andre och läsa av hur du behöver vara för att den andre ska kunna tolerera dig, försöka få den andre att trivas i ditt sällskap, försöka få till en känsla av kontakt för att slippa den där outhärdliga känslan av distans osv. Vi rör oss mot den andre eller drar oss undan och allt slukar såväl energi som livsglädje. Vad du kanske inte alltid är medveten om i stunden, är hur du lärt dig överge dig själv för att bli trygg. Du började som liten kanske skapa dig trygghet genom att förhålla dig till din omgivning som kanske var emotionellt nyckfull, frånvarande eller invaderande. Vägen hem till en inifrånkommande trygghet, går just inåt. I det här avsnittet berättar jag om den väg som jag själv vet leder hem och hur man rent konkret kan göra för att vandra den. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Jag var alldeles ensam i bilen, samtidigt befann jag mig i baksätet medan en större närvaro körde bilen hem. Jag var trött, min energi var helt förbrukad och jag brukar i det läget inte orka köra. Att vara för trött för att kunna ta mig hem har varit en medföljande rädsla hos mig, att inte orka. Nu var det som att min kropp gick in i en djup avslappning så fort jag satte mig bakom ratten och något stort, tryggt och bärande tog över. Jag hörde däckens sövande ljud mot asfalten medan jag låg där i baksätet och slumrade. En del av mig var där, en annan satt bakom ratten. Ibland bryter den där bärande kraften igenom. Jag upplever att den gör det när jag verkligen behöver hjälp, men också att ju mer jag lärt mig välkomna fram allt i mig för att stanna, desto mer infinner sig själva livskraften i mitt system. Den kommer inifrån som en glädje, en trygghet och en lust till livet. Den kommer som en trygg kärlek. Den kommer och den är alldeles fantastisk. När alla de strategier för trygghet faller bort, kommer tryggheten själv. Den är orubbligt där, på andra sidan tomheten jag allt mer fyllt ut med närvaro. Välkommen att ta del av lite av det jag finner längs vägen på min egen resa hem!

Det som det inte var tryggt att känna, behöva, vilja, uppleva och vara när vi var små, sparas i vår skugga. Det lagras i kroppen i väntan på att det ska bli tryggt nog att komma fram i ljuset. Här vilar smärta och rädsla, men även kraft, vitalitet, individualitet, glädje och frihet. Det som vi behövt förlägga till det undermedvetna är aldrig så borta eller osynligt som man kan tro. Det talar genom mönster, reaktioner, drivkrafter och upplevda krav. Det färgar hela vår upplevelse av tillvaron och gör det svårt att se såväl tillvaron, andra människor och oss själva med en ren och klar blick. Att närma sig detta, är början på en ny kärlekshistoria! Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

En vanlig fråga är hur man ska prata med den andre för att bli rätt förstådd. I frågan finns inbakad en längtan efter att inte bli avvisad, såra, bli sårad, att få kontakt, nå fram, känna sig trygg. Det är genom att försöka fråga på rätt sätt, ha tentaklerna ute och försöka parera och förekomma känsloreaktioner, som man lärt sig bli trygg i relation. Se till att andra är nära eller hålla dem ifrån sig. Här reflekterar jag kring frågan om HUR man ska göra och visar hur den i sig rymmer ett inlärt självövergivande. Vägen till kontakt behöver börja i en själv om man ska finna det man djupast söker. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det som kanske började i ett arbete med anknytningsmönstret, fortsätter lager för lager allt djupare in. Det blir tydligt hur mycket som behöver läras om i grunden, i allt från hur kärlek och närhet fungerar och kan kännas i ett tryggt nervsystem till hur man egentligen lever utan att överge sig själv. Förr eller senare kommer man fram till en oländig terräng. Ogästvänliga träsk, taggsnår och ödemark. Ju större den inre tryggheten blir, desto mer av det man behövt gömma undan och hålla ifrån sig är man kapabel att känna. och även om impulsen kanske är att vilja lösa, fixa, bli kvitt, läka eller hela detta obehagliga som kan ta sig fysiska så väl som psykista uttryck, så finns det en annan väg. En annan väg som leder hem, till integration, till den kärlek och tillhörighet som själen längtar efter. Den vägen går rakt ut i ödemarken och man behöver gå den ensam. Ensam, men med gott sällskap av alla som också vandrat vägen fram. Det här avsnittet handlar om detta, men också om den kärlek som bebor själen. Den kärlek som möter upp inifrån, som strömmar genom oss när vi vänder vårt ansikte till det skadade, smärtande hos oss själva. I tillvändheten, i den relation vi skapar med det som kan kännas skrämmande och oönskat, möter något större upp. Det sanna jaget är aldrig någonsin skiljt från sitt ursprung och vi kan lita på processen. Vägen som visar sig för oss är vägen hem. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det är inte lätt att bryta mönster. Det tar tid. Det är en process. Det är något man får öva på situation för situation. Förr eller senare kommer de flesta till en plats där man inte längre vill leva kvar i sina strategier, inte vara den man behövt vara. Kanske har man på sätt och vis trivts med sitt sätt, men kanske det med tiden blir allt mer tydligt vad det kostar att alltid vara glad, stark, omhändertagande, på sin vakt, tyst, konfliktundvikande eller vad man nu haft för strategi för att känna sig trygg. Strategin hjälper en tills den inte gör det längre och då kan det ta stopp. Det känns inte längre intressant att vara i dynamiker man kanske varit i länge. Det kan kännas outhärdligt rentav. Från att ha varit en social person finner man sig själv välja ensamheten igen och igen. När man blivit trygg nog att avstå sina strategier, kan man också komma i kontakt med de känslor som gjorde att man började göra som man gjort. Under mönstret man levt i, kan det finnas rädsla, ensamhet, utsatthet, sorg, vrede, tomhet, skam och skuld. Att den kommer upp till ytan, är ett kvitto på att det äntligen finns trygghet nog inom för att möta det här. När man klarar att möta de känslorna, behöver man inte heller längre sina strategier på samma sätt och då blir det lättare att gå in i relationer utan att förlora sin frihet att vara allt som man är. Om detta pratar jag i det här avsnittet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

När du har en varm, kärleksfull och empatisk relation till dig själv, är det väldigt roligt att leka med projektioner. Att få syn på vilka projektioner mitt undermedvetna ägnar sig åt, är en fin ingång till en djupare kontakt med något jag längtar efter och som är viktigt för mig. Så länge det bara existerar som projektioner, kommer jag att på krångliga sätt försöka få det jag längtar efter genom att de yttre omständigheterna förändras och andra människor förändras. Men när jag får fatt på vad mitt undermedvetna försöker visa mig genom projektionen det gjorde, så öppnas en möjlighet för mig att möta upp det där viktiga i mig själv. Relationen till mig själv djupnar och relationerna runt mig blir friare. Alla projicerar. Så länge vi har ett undermedvetet, kommer vi att projicera och då kan man lika gärna göra det till en roligt lek. Enligt mig! Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det finns en trötthet som inte går att vila bort. Det är en trötthet som inte går att fixa eller lösa. En trötthet som kommer av att nervsystemet inte finner vila, att den egna kroppen inte känns som ett hem, att de strategier man lärt sig använda för att överleva blivit alldeles utmattande. Det finns en trötthet som bara kan famnas och omhändertas genom att man tillsist finner en vila i sig själv. Det är lättare sagt än gjort, men det går att slå in på den vägen och allt mer göra sin egen kropp till ett varmt och kärleksfullt hem. Ett hem där man äntligen finner vila. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det finns ett samband mellan att klara av att befinna sig i ett tryggt sammanhang och att vända sig till sig själv och bygga en varm relation inåt. Ju mer du övar på att stanna kvar med dig själv, desto bättre kommer du att trivas med trygga människor. När du inte kan stanna med dig själv, så kan det kännas otryggt att vara med de trygga då ditt inlärda sätt att göra inte fungerar där. Den som är trygg, håller inte på med en dans av anpassning och otydlighet. Den förväntar sig inte att du ska ha ditt fokus på vad som sker i relationen och vad som krävs av dig. Att göra så, belönas inte. Den förväntar sig att du ska vara kvar i dig själv, stå stadigt där och leva det som är du. Den långa vägen hem till sig själv, består av en rad små steg av inre lyhördhet. Det är ett helt nytt sätt att vara. Om det här talar jag i dagens avsnitt. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Vad kan man göra när tomheten kommer? Vart ska man ta vägen när tristessen tränger sig på, när det känns meningslöst och man bara längtar efter att få känna sig levande, älskad, upprymd och sedd? Längtan efter relation, kontakt och mening krockar med känslan av ensamhet och stressande trötthet. Vart ska man ta vägen med sig själv när det man möter i sin ensamhet är obehag? Vad ska man göra när de lösningar man provat bara för en in i samma cirklar igen och igen och alltid leder tillbaka till en själv? I det här avsnittet talar jag om det här. Jag berättar om hur längtan är helt rätt och hur du kan leda den hem till dig själv. Allt är väg, portal och bro, även obehaget. Det du inte vill behöva känna, är just det som kan öppna en väg hem till dig själv. Till kärleken, värmen och det flödande livet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Har även du försökt arbeta med dig själv på en rad sätt bara för att märka att det som verkligen kommer mellan dig och det du längtar efter kommer tillbaka? Är du trött på att försöka fixa, lösa, komma över och komma igenom det som finns mellan dig och den frihet, trygghet och kärlek du vill ha i ditt liv? Tänk om det finns en helt annan väg. En väg som handlar om att lära känna istället för att göra sig av med, att ta till sig istället för att bli fri från. Om att med kärlek och empati integrera det av dig som du behövt avstå från att vara för att bli trygg, men som väntar på dig därinne. Om det handlar både min nya kurs "Skuggan, dina borttappade delar och vägen hem" och de här avsnittet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

Det är sällan skönt att möta inre obehag av något slag och det finns många saker man kan göra för att slippa. Om man ändå tillsist ger sig ut på en inre resa för att möta och lära känna de där delarna inom, blir man ofta rikt belönad. De bär med sig inre resurser som man behöver. Det är som en alkemisk process där det oönskade förvandlas till guld. Hantverksskicligheten ligger i mottagarens blick. Någon kan se det vackra i dig och då är det lättare att se det själv. Någon kan döma det sårbara i dig och då är det svårare att känna dess värde. Att dyka in och se alla dessa bortstötta delar med kärleksfull, uppskattande blick, är början på en vacker kärlekshistoria. Det finns alltid en skatt mitt i det sårbara, känsliga. Kanske är det just din blick som behöver genomgå en alkemisk process så att du kan börja se dina sårbara delar som guld eller kanske rentav märka att de är ädelstenar eller en ovärderlig tillgång. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.

Den o-kända sorgen blev till hårdhet, stumhet, anpassning och underliggande stress. När ingen ser och hjälper ett barn att ta hand om sina känslor, blir de kvar i systemet som en skrämmande, blind kraft som rinner genom släktled efter släktled. Det går inte att förstå. Det som egentligen bara är helt vanlig mänsklighet, blir något skrämmande. Det här är så oerhört sorgligt. Känslor är som krafter som går igenom kroppen. Krafter som hjälper mig att överleva, men också något som för mig i kontakt med mig själv, andra och livets eget hjärta. När de får flöda fritt utan att fastna i skuld eller skam, är det som att de blir en länk mellan min mänsklighet och den där villkorslöst älskande pulsen som går igenom allt levande. I botten av alla trauman jag genomlevt, finner jag sorg. Bortom alla tankar, bortom tolkningar av varför det var som det var, bortom skammen och rädslan. Sorg. Oförlöst sorg som gått genom generationer och i den här släkten blivit till hårdhet, något stängt och något skrämmande. Den oförlösta sorgen blev hård, men den innehåller egentligen så mycket mjukhet. När vågen får svepa mig med ut i oceanen, blir mitt hjärta mjukt och formbart. Det hårda smulas sönder, som när Tengil i Mio min Mio föll i bitar och en liten fågel äntligen blev fri. Välkommen att följa med på min egen resa in i djupen. Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.