I hjärnan på Louise Epstein

Autism har börjat ses som en del av vår neurologiska mångfald snarare än en sjukdom. Hur kan den förändrade inställningen underlätta vardagen om man fått en diagnos? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under det senaste decenniet har autismdiagnoserna ökat i Sverige och i flera andra länder. Särskilt stor har ökningen varit bland flickor och unga kvinnor. Men trots att vi blir mer medvetna om autism omgärdas diagnosen fortfarande av många missuppfattningar. Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, reder ut hur diagnosen kan bli en tillgång och inte bara ett hinder i vardagen. Han svarar också på några lyssnarfrågor i ämnet.Programledare: Louise EpsteinGäst: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet Producent: Tommie Jönsson–

Närmare hälften av alla äktenskap slutar med skilsmässa. Hur genomlever man bäst förlusterna som separationen för med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nytt år har börjat. Januari är en vanlig månad om att ansöka om skilsmässa. Kanske har helgledigheten gett krisande par tid att inse problemen i förhållandet. Eller så känns det bara nedslående att fortsätta på samma sätt under ett år till. Separationer är svåra att sig igenom. Men det finns förhållningssätt och knep som kan hjälpa en att må bättre under processen. Programledare: Louise EpsteinGäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författareProducent: Tommie Jönsson

Människan är inte ensam om att kunna skratta. Vissa däggdjur och några fågelarter delar förmågan med oss. Men kan djur ha humor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Länge rådde osäkerhet om djurens skrattlika beteenden verkligen var skratt och inte läten som betydde något annat. Men forskning visar att vissa arter har läten som måste förstås som skratt, ofta kopplat till lek. Kan kunskapen om djurens skratt lära oss mer om varför människan skrattar?Programledare: Louise EpsteinGäst: Peter Gärdenfors, professor emeritus vid Lunds UniversitetProducent: Tommie Jönsson

Statistiken visar att vi får allt längre och friskare liv. Men efter 85 händer något och det psykiska måendet blir ofta sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är depression den vanligaste diagnosen hos åldersgruppen 85 plus. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldersgruppen har hämtat ut antidepressiva läkemedel. Och bland män över 85 år är andelen självmord per 100 000 invånare högre än i andra åldersgrupper.Vad är det som händer med det psykiska måendet bland våra äldsta – och vad kan vi som samhälle och individer göra för att förbättra det?I detta avsnitt berör vi ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon kan du kontakta nationella hjälplinjen på telefonnummer 90390 eller på https://hjalplinjen.se/. Du kan också vända dig till Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Via vårdguiden på telefonnummer kan du 1177 kopplas vidare, eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.Programledare: Louise EpsteinGäst: Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap centrum för åldrande och hälsaProducent: Tommie Jönsson

Vi matas av budskapet att stress bör undvikas. Men vad är egentligen en rimlig målbild när det handlar om att undvika stress? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stress sägs öka risken för bland annat sömnproblem, hjärtkärlsjukdom, depression och demens. Men är verkligen sambandet så enkelt? Psykolog Elin Lindsäter önskar att vi kunde prata om stress på ett annat sätt. Hon berättar hur man kan lägga förväntningarna på livet på en rimlig nivå och hur man kan minska stressen genom att avvakta med större beslut. Programledare: Louise EpsteinGäst: Elin Lindsäter, psykolog och forskare Karolinska institutetProducent: Kicki Möller

AI-drivna tjänster för psykologisk behandling innebär både möjligheter och risker. Men när kan maskinen ge lika bra behandling som människan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår forskning om hur AI kan fungera i psykologiska behandlingar. Men hur tränas en AI-terapeut? Vad krävs för att den ska kunna bli ett komplement till vanlig, mänsklig behandling – och vem är ansvarig om något går fel? Psykologiprofessorn Per Carlbring hjälper oss att reda ut. Han berättar också om hur hans forskargrupp har utvecklat AI-terapeuter som tränats i kognitiv beteendeterapi respektive psykodynamisk terapi.I detta avsnitt kommer vi in på ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.Programledare: Louise EpsteinGäst: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitetProducent: Tommie Jönsson