Meny

Vi hälsar på hos mjölkbonden Emilia Astrenius och grönsaksodlaren Ivar Nilsson för att se vad som händer på deras gårdar så här i början på sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Ivar Nilsson är det här den mest hektiska tiden på året. Han odlar en massa olika grönsaker: lök, potatis, olika sorters kål, palsternackor, persiljerot, morötter och, nytt för i år, broccoli. I början av odlingen är det viktigt att saker sker vid rätt tillfälle för att allt ska gå så bra som möjligt. Då kan det bli långa dagar. I säng klockan två på natten och upp igen klockan sex. Hos Emilia Astrenius på mjölkgården är det både lugnt och hetsigt. För djurskötarna är sommaren en lugnare period, eftersom djuren är ute på bete så mycket. Men på växtodlingen är det full rulle.Ivar och Emilia mötte vi också i höstas, då vi gjorde ett program om den nya generationens lantbrukare. Över en tredjedel av svenska bönder är 65+. Men generationsskiften är komplicerade och kostsamma. Emilia och Ivar har löst den svåra ekvationen på olika sätt. Det programmet kommer vi sända i repris om några veckor. Eller så kan du lyssna på programmet här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sveriges-nya-bonderna

Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp allt som vattnen hade att ge. Stjärnkockar som Mathias Dahlgren och Stefan Eriksson fick tillaga och smaka.– Det var långt över 25 fiskarter som normalt inte är matfisk längre i Sverige. Alla var goda. Vissa var fantastiska.Viktors personliga topp fem: nors, siklöja, braxen, svartmunnad smörbult och sutare.Viktor Vesterberg tror att det finns goda möjligheter för en revansch för det svensk småskaliga kustfisket och de bortglömda fiskarna.Nu väntar nästa forskning: skulle det i själva verket vara bra för utrotningshotade ålen om vi bejakade att äta den?

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra  fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Inga fönster. Bara LED-ljus. Erik Lundgren förklarar hur han kan styra plantornas näringsinnehåll, smak, färg och storlek. Och varför det är hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det började med den stora salladskrisen 2017, säger Erik Lundgren.Salladsodlingen i södra Europa slog snett och Sverige fick ingen sallad. Då väcktes tanken hos Erik och hans kompisar att odla sallad inomhus och bara med konstljus.Nu ligger salladsfabriken i en gammal industrilokal i Tibro, väster om Vättern. Och salladen kan konkurrera med det som importeras från Spanien och Italien.Dessutom är det mer hållbart än att köra sallad på lastbil från södra Europa till Sverige.Det är en odling med mycket teknik och automatik. Ett slutet system där allt styrs av olika sensorer. Det som påverkar plantorna kan kontrolleras — klimat, ljusets våglängder och näring. På så sätt kan man styra plantornas storlek, smak, näringsvärde och utseende.– Genom att ändra ljuset kan vi till exempel få rucola att innehålla fem gånger mer C-vitamin, säger Erik Lundgren.