Utblick

Efter flera politiska prövningar det senaste året blir Natos toppmöte i Ankara i juli ett prov på alliansens styrka och sammanhållning. USA minskar närvaron av amerikansk trupp på europeisk mark och européerna har antagit utmaningen att axla ett större säkerhetspolitiskt ansvar för den egna kontinenten - och inte minst vad gäller stödet till Ukraina. Hur allvarlig är krisen inom Nato? Och är Europa redo att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet?Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, Försvarshögskolan.Björn Fägersten, seniorforskare för UI:s program för europeisk och global politik.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Samtidigt som världens fokus delvis riktats mot andra konflikter, händer något på marken: Ukraina flyttar fram sina positioner – och Rysslands president Putin har antytt att kriget kan gå mot ett slut. Ser vi ett skifte i kriget, eller bara nyanser av samma dödläge? Och finns det egentligen något som talar för att kriget närmar sig ett slut?Medverkande:Johan Huovinen, militärlärare vid Institutionen för krigsvetenskap, Försvarshögskolan.Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent, SVT.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fred har länge setts som ett självklart mål i internationell politik, men i dagens värld tycks det allt svårare att nå. Antalet krig och konflikter har ökat det senaste decenniet. Nu tar nya aktörer plats som fredsmäklare: stater med egenintressen i konflikterna, samtidigt som FN står vid sidan. Kan man framgångsrikt verka för fred när man själv har intressen i en konflikt? Och vad menar vi egentligen när vi talar om fred?Medverkande: Görrel Espelund, redaktör på Landguiden, Utrikespolitiska institutet.Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska insitutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ungern står inför ett ödesval. Utgången påverkar inte bara landet utan också det framtida samarbetet med EU. Premiärminister Viktor Orbán har styrt landet i en allt mer högerpopulistisk riktning, blockerar beslut inom EU och har en minister som regelbundet besöker Vladimir Putin. Nu utmanas han av oppositionsledaren Péter Magyar som snabbt samlat röster i opinionen. Men hur EU-vänligt är hans parti? Och om Orban ändå sitter kvar, kan EU kasta ut landet ur unionen? Medverkande: Annika Ström Melin, journalist och fristående kolumnist i Dagens Nyheter.Sara Svensson, statsvetare på högskolan i Halmstad.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De är hundratals gamla, ofta oförsäkrade och svårspårade fartyg. Den ryska skuggflottan seglar under falska flaggor och med dolda ägare när den fraktar rysk olja över världshaven, så även över Östersjön. Målet är att sälja olja, runda sanktionerna och fylla den ryska krigskassan. Men hur avgörande är skuggflottan egentligen för Rysslands ekonomi? Och varför är det så svårt att stoppa den? Medverkande:Maria Perrotta Berlin, forskare på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem tar över om regimen faller?Medverkande:Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och associerad forskare till Utrikespolitiska institutet.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trumps hot om att ta Grönland med våld skickade chockvågor genom Europa. Europeiska ledare fördömde Trump i ovanligt starka ordalag och flera länder, inklusive Sverige, skickade soldater till Grönland. Det otänkbara var plötsligt möjligt: att USA var berett att angripa ett Natoallierat land. Men på toppmötet i Davos dämpade Trump hotet om våld, men hans ambition om att ta Grönland kvarstår. Hur mycket ska Europa tåla? Och kommer Europa till sist ändå att offra Grönland?Medverkande:Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.August Danielson, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2025 har varit ett år av krig, konflikter och oro på många ställen i världen – men i mörkret finns ljusglimtar. I Mellanöstern har terrorstämplade PKK lagt ner sina vapen, i Moldavien stod folket emot rysk påverkan i höstens val och på flera håll i världen ser vi unga vuxna som under namnet Gen Z höjer sina röster mot sociala orättvisor och politiska system. Nu summerar vi året som gått, med nedslag i frågor som ger hopp för framtiden. Medverkande:Ola Westerberg, redaktör för UI:s tidning Utrikesmagasinet.Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Fanny Wallberg, samordnare vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en ny läcka med bilder på över 10 000 döda fångar, framkommer nu nya bevis mot den tidigare diktatorn Bashar al-Assads styre i Syrien. Det avslöjar UI:s tidning Utrikesmagasinet i dag i ett stort internationellt journalistiskt samarbete under namnet Damaskus-dossiern. Varför är de här bilderna viktiga? Och vad kan de få för konsekvenser framåt?Medverkande:Ola Westerberg, redaktör för UI:s tidning Utrikesmagasinet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sudan och folkmord är återigen i fokus. Men är det en repris? Många har nog hört talas om folkmordet i Darfur 2003, som på sin tid väckte ett enormt engagemang internationellt. FN medlade och kändisar som George Clooney och Brad Pitt tog då intiativ till stöd för Darfur. Och nu när vi ser förmodade massavrättningar i Sudan så är det återigen i regionen Darfur som det händer. Var är det internationella engagemanget nu?Medverkande: Görrel Espelund, journalist och författare som bevakar Afrika för UI:s publikation Landguiden.Charlotte Hallqvist, kommunikationschef på UNHCR och tidigare stationerad i Sudans gränsområden.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya gruvor, vägar, telekommunikation och IT. Kina pumpar in pengar i Afrika. Debatten om Kinas växande närvaro på kontinenten har fått nytt liv sedan USA börjat dra sig tillbaka från internationella åtaganden. Vad får Kina ut av att investera så mycket i Afrika? Och hur ser man på Kinas makt där?Medverkande: Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Olivier Milland, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig och konflikter rasar i världen, men FN tycks stå vid sidlinjen och tittar på. Det verkar som att stater kan bryta mot FN-stadgan lite som de själva vill – utan några som helst konsekvenser. Vilken roll spelar Förenta Nationerna i dag, 80 år efter att organisationen bildades? Är det rent av dags att ge upp FN? Medverkande:Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling.Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i dag också en kapprustning där stater tävlar om makt och inflytande.Medverkande:Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den sista delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.