Barn- och elevhälsopodden

Medverkande: Miriam Fohlin, leg. psykolog, Elisabeth Hadfy, specialpedagog och Joakim Magnusson, leg. psykolog i SkolFam Norrköping, Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare). Vi arbetar på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping Välkommen till ett panelsamtal där kunniga medarbetare från Centrala barn- och elevhälsan diskuterar sina lärdomar och de utmaningar de möter i arbetet med att stötta förskolor och skolor i det praktiska arbetet med TMO (traumamedveten omsorg).

Medverkande: Malin Gren Landell, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)Malin Gren Landell fick en förfrågan om att skriva en bok som vände sig till förskolans personal om blyga barn. I avsnittet pratar hon om att blyghet är ett temperamentsdrag som finns hos många och något som inte behöver ställa till några bekymmer för individen. Det handlar istället om hur omgivningen ser på och möter det blyga barnet, både i mötet med pedagoger, andra barn men också i mötet med hela förskoleorganisationen. Om vi tänker på hur vi jobbar för att de blyga barnen ska må bra i förskolan, kommer det att gynna barnen, säger hon, och två utgångspunkter att tänka utifrån i mötet med de blyga barnen är att ta tid och hålla hand.Lästips: Förstå och bemöta blyga barn – Malin Gren Landell Orolig och blyg i skolan – Malin Gren Landell

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan. (Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum) https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/ https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/

Medverkande: Signe Tonér, leg. logoped och universitetslektor i lingvistik vid Stockholm universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan Signe Tonér har intresserat sig för hur språkförstärkande arbetssätt kan påverka barn och elevers självregleringsförmåga både genom sin forskning men också då hon arbetat på förskolor som logoped. I avsnittet berättar hon om några grundförutsättningar för att få till det språkförstärkande arbetet och träna självreglering i verksamheten och trycker på vikten att utgår från det individuella barnet/eleven som vi möter. Hon tipsar också om arbetssätt att arbeta utifrån. Signe Tonérs blogg: https://signetoner.com/ Länk till Signe Tonérs avhandling: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1544559&dswid=1560 Podd om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Text om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/framgangsrik-undervisning#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Podd om Pojkars lärande: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Vadpojkarbehoverforattlyckasiskolanavlarareochandravuxna

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud, Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)Hur definieras kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i lagens mening, när ska en kränkningsanmälan göras och varför är det viktigt att kränkningsanmälningar görs? I det här avsnittet tar vi oss an och tittar närmre på det åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola. Att få stopp på upprepade kränkningar kan vara komplext, svårt och ta tid. För att lyckas med det behöver vi utgå ifrån hela barnets situation i förskolan eller skolan och arbeta systematiskt med att kartlägga, analysera och arbeta med åtgärder på individ, grupp och organisatorisk nivå. I avsnittet pratar vi också om de samtal vi för med barn kring kränkningar, diskriminering och trakasserier och hur vi kan genomföra dessa samtal på ett konstruktivt och respektfullt sätt för att utreda och följa upp händelser. Lyssna gärna på poddavsnittet om Silverdansens arbete med hedersrelaterat våld, kränkningar och saknade barn. Lästips Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling (2022) Skolverket Vilse i skolan - Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (2016) Ross W Greene Hitta rätt : en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan (2017) Ross W Greene

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare) I det här avsnittet reder vi ut vad som är skillnaden mellan det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varför det är viktigt att synliggöra och prata mer om det främjande arbetet i förskola och skola, dvs de saker vi gör på daglig basis utan att något har hänt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att varje barn och elev ska lära och utvecklas. Vi pratar också om vad forskningen säger i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och vad vi kan göra för att förebygga och förhindra konflikter och kränkande behandling. Hanna arbetar som Barnrättsombud på Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.Barnrättsombudet har i uppdrag att bevaka barnperspektiv och barnrättsperspektivet inom Utbildningskontorets verksamheter utifrån ett 0 – 20 års perspektiv i kommunen.I sitt uppdrag som Barnrättsombud fungerar Hanna som ett konsultativt stöd till rektorer, personal, enheter och huvudmän i olika frågor som rör barns rättigheter i syfte att säkerhetsställa barnrättsperspektivet. Vårdnadshavare och barn kan vända sig till Hanna i frågor som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.Hanna fortbildar inom området barnrätt och barnkonvention, det främjande arbetet i förskola och skola, det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier samt hur förskolor och skolor kan arbeta med barns delaktighet och inflytande. Lästips:Skapa trygghet för lärande ( 2022 ) Skolverket.Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling - Skolverket

Medverkande: Leg, logoped Ann-Sofie Björkman Taleman, enhetschef Logopedimottagningen i Linköping, US och intervjuare leg. psykolog Sofia Månsson centrala barn- och elevhälsan Norrköping Hur ser en förväntad språkutveckling ut? Hur ska man veta när man ska reagera, med tanke på att det är naturligt att barn utvecklas i olika takt? Det och lite till pratar leg. logoped Ann-Sofie Björkman Taleman om i detta avsnitt av Barn- och elevhälsopodden. Tips: Beskrivning av studie som visar att mängden prat i ett barns uppväxtmiljö har större samband med egen språkproduktion än faktorer som socioekonomisk status, kön och flerspråkighet. https://www.forskning.se/2024/01/22/barns-sprakutveckling-gynnas-av-mycket-prat/ Podcast om studien: https://www.pnas.org/post/podcast/adult-talk-and-childrens-speech Lärpocket ”Förstå och arbeta med språkstörning” Av Anna Eva Hallin. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/forsta-och-arbeta-med-sprakstorning/187d6e29-fe99-4f35-a641-da50beba0965 Bild på språkpyramid: https://images.app.goo.gl/uq5V8uAvcbWNRDYK8 Här finns samma bild i bättre upplösning, men i ett bildspel på 1177: https://www.1177.se/api/hjv/unit/SE2321000222-0257300/offers/8/files/1/Del%202.pdf

Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare) Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt. För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping. Länkar: https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik https://www.mtm.se/ https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen. I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan. Lästips: Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering. Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Kata Nylén, leg. psykolog från Klimatpsykologerna Klimatfrågorna är ständigt närvarande i vårt samhälle och i skolan är klimatet och hållbarhet ett inslag i flera ämnen och områden. Kata Nylén berättar om hur vi kan göra kopplingar mellan klimatfrågor och hälsa för våra elever, och hur det både kan vara en utgångspunkt för arbetet i skolan, men hur det också kan inspirera till vidare arbete. Klimatet väcker känslor, och det ska vi dra nytta av – i såväl undervisning som i skolans hälsofrämjande arbete. Länktips: Klimatsnack – snabbguide i hur du kan prata med barn om klimatet Terra-Pi metodbank Prata med barn om klimatet: en handbok - Frida Berry Eklund Klimatpsykologi - Hur vi skapar hållbar förändring - Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén

Medverkande: Marianne Andersson (intervjuare), Jessica Willner (intervjuare), Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn, Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping. I det här avsnittet pratar vi om tillgänglig lärmiljö på förskolan med fokus på den fysiska lärmiljön. Lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till trygghet, delaktighet, utveckling och lärande. I förskolans läroplan, Lpfö-18, framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem till lek och samspel samt att utforska omvärlden. Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun utarbetade 2019 ett stödmaterial kring tillgänglig lärmiljö i förskolan. Det finns också stödmaterial för grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Stödmaterialen innefattar auditiv miljö, visuell miljö och pedagogisk miljö. Referenser och lästips: Norrköpings kommuns stödmaterial tillgänglig lärmiljö Prevent- Ljudguide för förskola https://www.prevent.se/bransch/utbildning/forskolor/ljudguideforskolan/ Prevent- belysning och synergonomi https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljon/fysisk-arbetsmiljo/belysning/syn-och-belysning_2021_webb_3.pdf Skolans visuella lärmiljö (film 2023) https://spsm.se/ https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/film Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö-optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Ann-Sofie Taleman, leg. logoped på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping Ann-Sofie Taleman är leg. logoped. Hon har tidigare arbetat både på språkförskola, skola och logopedmottagning men arbetar nu på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping som samordnande logoped. I detta avsnitt pratar vi om vad språk är och hur en logoped kan komplettera det pedagogiska stödet till barn och elever i den pedagogiska verksamheten. Ann-Sofie ger också tips kring hur en pedagog kan börja arbeta med språkliga förmågor hos barn och elever. Referenser och lästips: SPSM - språkstörning Forskningsbloggen - en blogg om forskning, teori och praktik om språkstörning och realterade funktionsnedsättningar Bok: Förstå och arbeta med språkstörning av Anna Eva Hallin Logopedförbundet: https://www.srat.se/Logopederna/