Idéer som förändrar världen

Hur blir maten vi äter till energi i kroppen? Att vi behöver äta för att överleva är ingen ny upptäckt – det är rätt självklart. Däremot är det inte lika uppenbart att det vi äter omvandlas och lagras som energi i en särskild slags molekyler, eller att det här sker i en del av cellen som har en helt egen arvsmassa. Biokemisten Anna Wredenberg berättar här om hur mitokondrierna – cellernas egna kraftverk – fungerar, och vad som händer när de inte gör det.Foto: Stefan Zimmerman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare som gör stora upptäckter har inte gjort det lätt för sig – för att lära sig något måste man orka anstränga sig, och det kräver att man tränar på att tänka och lära sig nya saker. Det kan vara svårt, eftersom det är lättare att scrolla i telefonen eller fråga AI om hjälp. Emma Frans berättar utifrån sin nya bok ”Mental uppgradering” om hur vi kan bli bättre på att lära oss – och om varför det kan vara smartare att ta en omväg än en genväg.Foto: Mattias Bardå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om du fick en extra timme varje dag, vad skulle du använda den till? Och vad betyder det egentligen att vi sparar tid när tiden alltid passerar, vad vi än gör? Ekonomiprofessorn Micael Dahlen berättar vad forskningen lär oss om hur vi kan handskas med tiden som en resurs – och om varför tid inte är pengar. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor, på bara några veckor, i embryon. Professor Sten Linnarsson har tillsammans med en internationell forskargrupp kartlagt hjärnans tidiga genetiska utveckling – och här om hur hjärnan bildas, hur man forskar om det och vad vi kan använda kunskapen till.Foto: Ulf Sirborn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spelteori handlar om hur vi fattar beslut – i allt från vardagliga val till globala konflikter. Men hur väl fungerar den egentligen? Går det att räkna ut vad som är rätt att göra? Och vad händer när spelet är riggat så att alla förlorar?Spelteoretikern Erik Mohlin förklarar hur matematiken kan hjälpa oss förstå varför jämvikt uppstår – inom ekonomi, politik och till och med evolution. Om samarbeten som faller isär, varför ingen vill städa om inte alla gör det och vad som egentligen krävs för att ett system ska fungera.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den genetiska koden innehåller instruktioner för vilka proteiner som ska tillverkas i cellerna. Det tog forskarna flera decennier att lära sig tolka denna kod, men i cellen sker processen automatiskt med hjälp av en slags “kodläsare” som kallas ribosomer, vilka också bygger upp proteinerna.Vi vet fortfarande inte exakt hur ribosomerna fungerar i detalj – men tack vare bland andra Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan vet vi idag mycket mer. I ett samtal möter vi honom för att prata om gener och celler. Och om varför Nobelpriset inte alltid är så bra för forskare som man kan tro.Foto: Ashish Ailawadi/© Nobel Prize Outreach. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Benjamin List tilldelades Nobelpriset i kemi 2021 för sin forskning om katalys – kemiska reaktioner som kan förvandla vanliga ämnen till användbara kemikalier. Katalys har gjort att vi kan ge fler människor mat och värme, bota sjukdomar och driva färdmedel längre och effektivare. List berättar här om hur det fungerar. Och om sin dröm – en reaktion som använder ljus för att omvandla koldioxid till syre och kol. Foto: Stefan Bladh. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor börjar som en enda cell – det befruktade ägget. Den enda cellen börjar sedan dela sig och utvecklas till ett embryo och så småningom till ett foster, och när vi är vuxna har vi nästan 40 tusen miljarder celler i kroppen. Hur går det till när livet börjar växa? Hur vet cellerna vad de ska bli, och vad kan gå fel? I det här avsnittet berättar embryologen Fredrik Lanner om de allra första stegen i livets utveckling.Foto: Ulf Sirborn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galaxer är universums största strukturer och de har ett rikt inre liv, med vindar, jetstrålar, gasmoln, komplexa molekyler, strålning, planeter, svarta hål, mörk materia – och förstås stjärnor som föds, lyser och dör. Tillsammans med astronomen Susanne Aalto utforskar vi galaxernas hemligheter, och lär oss hur man upptäcker det som inte går att se. Foto: Anna-Lena Lundqvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få författare har skildrat livet i en diktatur så poetiskt och konkret som litteraturpristagaren Herta Müller. Hennes romaner om förtrycket och förföljelsen i Ceaușescus Rumänien är mörka, men rymmer också en språklig lekfullhet och en djup humanism. Poeten och författaren Cecilia Hansson berättar om sina möten med Müller. Och tipsar om hur man kan ta sig an hennes författarskap. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.