Idéer som förändrar världen

Tack vare vetenskapen har vi blivit allt bättre på att leva längre – men hur länge kan det fortsätta? Vi kan bota sjukdomar och minska riskerna för att dö i förtid genom att leva hälsosammare, men sätter cellernas kemi en gräns för hur länge vi kan leva? Kemisten Ulf Ellervik berättar om vad som händer i cellerna när vi lever, och när vi dör – och om varför vi inte kan leva för alltid. Foto: Freddy Billquist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inne i atomerna finns en kraft som vi inte hör så mycket om men som styr allt från atomernas stabilitet till stjärnornas livscykler. Den här starka kraften kan lära oss mer om universums utveckling och ge ledtrådar till varför det finns mer materia än antimateria. Fysikern Christian Forssén berättar om hur krafter i atomkärnans inre kan spegla universums största gåtor.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från de italienska alperna till barerna i Paris, tjurfäktningar i Pamplona och inbördeskriget i Spanien – vad spelade platserna för roll i Hemingways litteratur, och hur påverkades han av de intellektuella miljöer han både vistades i och tog avstånd från? Litteraturvetaren Elin Käck berättar om en mycket amerikansk författare vars böcker utspelade sig på helt andra platser.Foto: Nils Käck. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idéer finns det gott om – men varför är det bara vissa som förändrar världen? Vad händer när vi går från att veta att något fungerar till att förstå varför? Och varför började människor inte använda sig av kunskap för att skapa tillväxt före 1700-talet?Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar avstamp i 2025 års ekonomipristagare Joel Mokyrs forskning och förklarar hur kunskap blir till verklig förändring.Foto: Johan Persson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malaria är en av världens mest envisa sjukdomar. Trots nya mediciner och behandlingar fortsätter den att slå tillbaka – vissa behandlingar är svåra att använda, farliga, eller tappar snabbt sin effekt när parasiten blir resistent. Varför är malaria så svår att besegra? Parasitologen Ellen Bushell berättar om sjukdomens komplexitet och om de metoder som faktiskt fungerar. Hon förklarar vad forskarna har lärt sig, och varför det fortfarande finns hopp om att en dag vinna kampen mot malaria.Foto: Mattias Petterson/UmU. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Doris Lessing hade ett unikt sätt att se på världen, och i sina böcker fick hon sina läsare att se världen ur nya perspektiv. Hon var verksam i över femtio år och skrev över femtio romaner, och hennes författarskap blandar medkänsla med klarsynthet, omsorg och skoningslös uppriktighet. Författaren och journalisten Clara Törnvall berättar om en Nobelpristagare som gick sin egen väg och lät oss andra följa med. Foto: Sofia Runarsdotter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomisk forskning handlar om allt vi gör – som individer och som samhälle. Den kan hjälpa oss att lösa klimatkrisen, minska fattigdom, hantera pandemier och fatta smartare beslut i vardagen. Ekonomen och filosofen Erik Angner, som skrivit boken En bättre värld är möjlig, guidar oss genom hur ekonomiskt tänkande kan förenkla livet, skärpa besluten och bidra till en bättre värld.Foto: Rickard Kilström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikens standardmodell beskriver alla partiklar och krafter vi känner till – men länge var det en bit som saknades – den så kallade Higgspartikeln. Den förutsades teoretiskt på 1960-talet, men det var först 2012 som forskare vid ATLAS- och LHC-experimenten vid CERN i Schweiz kunde berätta att de hittat den. En av forskarna som varit med och letat är Sara Strandberg. Här berättar hon om hur jakten efter partikeln gick till. Och om varför den är så viktig att forskarna ville bygga världens största partikelaccelerator för att hitta den. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en 27 kilometer lång tunnel hundra meter under marken, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, finns världens största maskin – den stora hadronkollideraren vid CERN. Där färdas protoner varv efter varv innan de till slut kolliderar och skapar nya partiklar. I det här avsnittet besöker vi CERN och träffar bland andra forskaren Sara Strandberg. Hon jobbar med att utforska materiens minsta beståndsdelar och försöker ta reda på vad de kan lära oss om universums förflutna. Och dess framtid.Foto: Brice, Maximilien: CERN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det internationella samarbetet kring nedrustning och humanitära insatser egentligen till? I det här avsnittet träffar vi ambassadör Magnus Hellgren, Sveriges ständige representant vid FN i Genève, som tar oss med bakom kulisserna. Han berättar om hur man förhandlar fram avtal för att skapa en fredlig världsordning baserad på regler – och om att ett av diplomatins viktigaste verktyg är förmågan att lyssna.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.