Medicinvetarna

Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen.

Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna med lågt blodtryck och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling.

Så gott som alla människor drabbas förr eller senare av sorg. Det är alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hälsokonsekvenser på längre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning särskilt studerat sorg hos föräldrar som förlorat ett barn, men också hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.

Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.

Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.

Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.

Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL.

Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.

Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö.

Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.

Högt intag av exempelvis frukt, nötter, olivolja och grönsaker kan kopplas till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i kroppen. Det menar seniorprofessor Alicja Wolk som i många år studerat hur olika livsmedel påverkar inflammation i kroppen. Överlappet med så kallad medelhavskost är stort, men det finns ett par livsmedel på den anitinflammatoriska listan som säkert överraskar en och annan, som kaffe och lättöl till exempel.

En del vill vara längre, andra kortare. Men vår kroppslängd styrs i hög grad på våra gener och har liten påverkan på vår livskvalitet. Professor Ola Nilsson forskar om vad som styr vår tillväxt. Hör honom berätta om utmaningar med att ha en avvikande kroppslängd och hur man avgör om det behövs behandling.