Språket

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat. – Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck.Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.A-traktor är ett nytt ord i SAOLI SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.Lättgrogg är borta och har väckt en del irritationAtt ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist. – Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.Språkfrågor om SAOLVarför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?Mer om SAOLHär kan du slå upp ord i nya SAOL.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.Särskrivning nu och dåNär man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.Språkfrågor i avsnittetVarför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?Varför särskrevs det i kyrkböckerna?Mer om språkhistoriaLäs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. –Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.Inte kan man färdas till hästs?Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?Språkfrågor om S betydelseKan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?Mer om S i svenskanApropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnenSusanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Så ska engelska ord i svenskan uttalasEngelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska. Språkfrågor om engelska i svenskanHur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?Varför säger vi stalka på svenska?Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?Mer om engelska i svenskanLyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.